Goblinn

Jag och Bea skulle ju ut och fota denna vackra, soliga dag bestämde hon tidigt i morse. Jag hade inte sett något väder förutom de uppdateringar som fanns på Facebook. Statusuppdateringar som antydde på riktigt kyligt, kallt, ruskigt väder. Här har ni trotsarna.

Så när vi kom ut blev det mulet. Det klassiska fotobeteendet.

 

Men innan denna dag hade jag faktiskt pillat lite med de filter vi beställt tillsammans.

 

 

Som ni ser så är det 8 sådana där ljusstrålar. Det är det som är skillnaden med ett Stjärnfilter x6. Då är det bara 6 strålar. Med ett x4 så blir effekten bara 4 ljusstrålar. Lättsamt jag förklarar!

ND4 filtret, och visst var jag snäll som gjorde ett litet, snabbt exempel!

 

Jag tar och drar till Miami i 22 månader jag, det skulle ju ha varit rätt najs, bara det att nu går det väl inga flyg dit?

Och frågan är vad fan jag skulle göra i Miami i 22 månader, vad less jag skulle vara.

 

Alltså det här är ännu en sådan där tramsgrej på Facebook där tjejerna ska skriva underliga statusar för att männen ska bli helt kokobäng - tror dom. Men hallå, allt det här står på Flashback så vill man veta så vet man.

Förra året var det väl något om BH-färg och sedan skulle man en annan gång också ange skostorleken och hur lång tid det tar att fixa håret. Alltså 37cm och gjort på en nanosekund.

Det här ska då vara en slags kampanj för att uppmärksamma och öka medvetenheten om bröstcancer på Facebook.
Hur den nu gör det? Meddelandena ska ju vara hemliga?

I år är skriver tjejerna att de ska åka till ett land efter den här listan:

 

 

 

 
Man tar den månaden man fyller år i och får då det landet. Beroende på vilket datum man fyller år blir avgörande för hur lång vistelsen blir. Jag fyller år den 22 mars, därför får jag åka till Miami i 22 månader.

Det här är absolut inget jag skrivit på min status på Facebook då jag tycker det är så löjligt!

 

 

/Hälsningar upprörd.

 

Den stjärnklara himlen kom som på beställning då jag och Beatrice planerat att vi skulle testa nattfotografering under gårdagens klara kväll.
Vi hade blivit så nyfikna på att testa på att fota stjärnspår och prova på att ljusmåla.

 

Under dagen åkte vi runt och letade den perfekta platsen för våra experiment. Och vi hittade en bra liten lada som inte var omringad av en massa ljus och lampor. Nu hade vi en fullmåne att bemästra, men jag tror vi lyckades ganska bra för att vara första försöket.

Nej, jag har inte satt upp någon ljusslinga än och inte tänker jag göra det heller. Det jag satt upp på balkongen idag räknas inte till den kategorin julpynt, tycker då jag.

Somliga har ju haft en slinga uppe på balkongräcket hela året, eller som de som sätter upp den nu och låter den sitta kvar till framemot maj.

Det är ju inte kul. Alls.

 

Kul är det inte heller att jag fått svar från Konstsmide idag att de ljusslingorna jag beställt är slut för säsongen.
Kan hända att de fanns kvar på City Gross, K-rauta eller Bauhaus skrev hon. För alla de ligger ju så nära och bra...
Vilken tur då att vi bokat hotell och åker till Stockholm nästa helg. Då blir det operation leta ljusslingor!

 

I fjol budade ju jag hem sådana där billiga slingor från typ Hongkong eller Shanghai på Tradera, GadgetBay.

200 kallvita, fina lampor. Inget fel på det, men kvalitén ska man inte säga något om.
Men vad förväntar man sig av 20 meter LED slinga för de priserna? Tror de gick på 60 spänn med frakt och allt.

Jag måste i alla fall ta och slå upp och se vad IP44 betyder i deras land. Eller så har de annat klimat?
Slingorna höll knappt hela vintern, de blinkade och sladdar både rostade och lossnade.

Tog upp dessa slingor i dag från källaren och testade om de gått sönder så mycket mer under tiden de varit nerpackade i en plastpåse.

Faktiskt lös den ena slingan bättre än jag minns att den gjorde där på slutet när man sprang ut Knut, eller vad man gör? Det var bara varannan lampa som lös lite svagare, någon lödning som gått säkert.

Men på den andra slingan däremot var det bara var tredje lampa som lös.

Perfekt till min briljanta idé ju! Trasig slinga som man kan använda till annat!

 

Tog fram silvertapen och klistrade för de lampor jag inte ville skulle synas. Lämnade de lamporna som nu lös längst ut på slingan och rullade ihop dessa till två bollar (oj vad förenklat det lät, i själva verket var det ett jäkla krux innan jag fick till det) och stoppade dessa bollar i mina lyktor. Jag törs ju inte elda värmeljus i dem, så jag var tvungen att få till nåt ljus där ute i balkonglådorna.

 

Tror jag lyckades!
Märks väl om silvertapen eller ljungen tar led?

 

Uppe med tuppen skulle man ju kunna ljuga och påstå.

Så är det inte riktigt.

Vaknade och tittade på telefonen och inte en enda jävel hade skrivit på fäjsboka om någon snö, så jag fick då kliva upp själv och titta ut genom fönstret. Snööö! Och ingen hade skrivit ett ord om SNÖ?

Dagens problematik alltså!

 

Ni som har Spotify har ju inte kunnat missa att Soundrop finns. Och där finns ett "rum" eller vad tusan de kallas, en genre, en kategori? Jaja, som heter Love the 70s där de bara spelar massa bra musik!
Lyssnade hela dagen lång i går, och en låt, eller ja massa låtar dök ju upp som man kände igen!

Som den här Terry Jacks - Seasons in the sun!

 

But the hills that we climbed were just seasons out of time

Efter en sisådär tre dygns facebookschattande med Bea så har ju jag också börjat bli nyfiken på nya kamerathings.
Kamerasaker. Tillbehör till kameran.
Sedan måste jag utöka min önskelista till jul också, ehhehe!
Den är ganska tom just nu.

Så vi sitter framför varsin datorskärm och utforskar kameravärlden. Allt från små filter till stora teleskopmaster. Sånt som man kanske bara skulle måsta behöva en dag, ståendes där i garderoben. Längst in.

 

I alla fall så har jag blivit lite nyfiken på ett nytt objektiv. Tog en titt i min kameraväska, nej det gjorde jag ju inte för den har Bea för tillfället lagt sina flottiga händer på. Och hon gillar den. Pentax-nörden gav snälla omdömen till min lilla 7:a!
Taaack! Men bara så ni vet så är hennes Pentax K-5 ändå den bästa. Den fighten vinner man inte.

 

Objektiv. Vilket skulle jag behöva för att bygga upp utrustningen jag redan har. Och då kommer jag på att jag har ju egentligen inget bra zoomobjektiv.
Inte för att jag vill kunna fota små fåglar på långa avstånd, utan mer allmänt. Natur... och Moltas. Kanske folk. Nej inte folk.

Danne har alltid varit intresserad av de här vita, långa, stora, klumpiga, tunga, rätt schyssta objektiven.
Han vill kunna fota hoppande mörtar och har sagt att han kommer köpa en sådan här glugg till sig själv om inte annat. Han vill känna den där maktkänslan som han tror att alla som bär runt på ett sådat här dyrt objektiv infinner sig i.

De objektiven som nu slåss om mina tankars samlande är dessa två:

 

 

Kruxet här är ju, ska man investera i bildstabilisatorn? För det här första objektivet får man för typ 4000 lägre om man struntar i IS:en... Men?

Och pappa, utan momsen blir det ju billigare. Sedan är det bara TVÅ månader kvar till jul idag!

 

Annars har vår kväll sett ut ungefär såhär. Yankee Candle ljuset är tänt! Hade ju turen att få följa Bea på Ixo och handla lite nytt. Så nu har vi fyllt våra förråd. Danne gör ju allt för att slippa åka dit, men nu hade han inget val. Han och Tobbe har nästan aldrig några val. Så de stod där vid utgången och tyckte synd om varandra medan vi stod och luktade på precis vartenda ljus som fanns där i utbudet!

Sedan har jag suttit och torkat tårarna till "Torka aldrig tårar utan handskar". Druckit gott te.
Ätit choklad. Och så vidare. Snart blir det sängen!

 

Inte för att jag är den, som brukar sätta på trance/club/dance med ganska hög bas på morgonen...

Men i dag är en sådan morgon, för i vanliga fall brukar jag sova nu!

Så i ett ovanligt fall nu då har jag och Moltas redan varit ute och tagit lite bilder på första snön.

 

Grannen ovanför är ju helt otrolig. Jag har aldrig ens sett vilka dom är som flyttat in där. Bara massa barn som tycks få bo ute i trapphuset...
Sedan är de uppe hur sent som helst om nätterna, och de bor i en liten tvåa, precis som oss, med massa ungar?
I natt låg jag och hörde på henne till strax efter 3.

Vad är det för fel på människan? Antingen har hon problem med magen, eller så låter hon sådär när hon skrattar. Skriker fan konstant. Och skriker hon inte tycks hon dammsuga. De dammsuger jämt.

 

Så jag låg en tid in på natten och letade nöd-hus på Hemnet. Har ju hittat ett gulligt litet trähus i Krokom, med gillestuga med öppenspis vid älven, men då är det bara ett problem. Vem fan vill bo i Krokom?
Sedan har jag också kommit på den ultimata namnet på vår nästa bulle. Vilket abstinens jag har efter en liten skrynklig valp nu. Det ligger ute bilder på små korvar vart än man tittar på internet!
En brindle hane ska vi då ha, det har jag redan bestämt! Med det här namnet! Fyfan så bra!

Så det här kommer bli en lång dag, bara för att man vet att Danne kommer hem med flyget klockan 19.00.
Och för att man inte kunde sova bort halva dagen.

 

Jag klev upp tidigt istället och tvingade med mig Moltas ut i snön!

 

 

För att slippa köra bil i det värsta snöovädret som spås till i morgon med bara sommardäck så åkte jag och Moltas tillbaka till staden idag redan.

Men det var nog kusligt ändå kan jag lova. Snöflingan på instrumentpanelen varnade. Det pendlade mellan 0 och 1 grad. Vägen var inte torr på ett enda ställe. Jakten pågick och jag körde förbi flera skyltar som varnade för jakt med drivande hund. Det kanske skulle kunna vara det värsta som man kan göra - köra på någons älghund!

Det enda jag kunde njuta av var rumpvärmaren. En bil måste ha arselvärme!

 

Jag och Moltas blev ju smått less på stadslivet och åkte därför upp till "momma och moffa" igår.

 

Vad ska jag skriva mer då? Testar blogg- appen till android gör jag (läs testade).Den kan ju inte vara sämre än till iPhone.
Eller heter det smartphone då? Och vad är då en Samsung?
Säger ni androjdd eller androiiid?

Molle är lycklig för han har fått vara ute, plaskat i bäcken och jagat sina bollar.
Jag är lycklig för jag ska snart få mat!
Testar ännu ett recept från matkassen så idag blir det rostade rotfrukter med kassler och vitlökssås!

 

 

När jag har barn och bor i lägenhet ska jag också låta dem leka i trapphuset från morgonen.

Nu kommer ju inget av det här att hända.

 

I helgen var vi till Åre på jubileumsfest för Andritz Hydro (där gubben jobbar) och blev bjudna på tre-rätters och underhållning av självaste Patriks Combo! Fullträff på allt.

Maten var supergod och underhållningen var som vanligt när det är Patriks Combo! Underhållande?

Man fick till och med större köttbit än potatis, och den var blodig! Ännu en fullträff!
Och rökt lax till förrätt, sojamarinerad till och med. Mina stå stora laster. Rökt lax och blodigt kött!

 

 

Det kanske inte ser så gott ut, men det låter gott, har inte smakat så kan inte lova något.

Har kombinerat ihop detta själv då jag gillar att leka med maten.

 

Underst är ett lager med knaperstekt bacon och bearnaisesås utblandad med crème fraiche.
Sedan ett lager tomatskivor.
Sedan kommer pastasnäckorna och sist men inte minst blodig, sparsamt kryddad oxfilé!

Toppad med oooost!
Snart ska den in i ugnen en sväng.

 

 

Nu är jag inte så förbannad längre.

Ringde nyss och pratade med Djursjukhuset och fick sådan hjälp och bemötande av kvinnan i telefonen!

Det är så det ska vara!

Hon förstod precis hur vi kände oss (så låter det väl oavsett vem man ringer men ändå) och tog egna beslut i nästan allt. Jag hade kravet att få träffa den här tjejen som Inger rekommenderat. Bara det att hon var helt uppbokad hela den här veckan. Men så satte hon jag pratade in oss på en tid hos henne ändå.
Hon ville verkligen hjälpa till då vi hade så dåliga erfarenheter från dom.
Sedan skulle hon kolla över fakturan också.
Det är ju inte där skon klämmer. Det känns snålt att säga att man vill ha tillbaka pengar. För Moltas skulle man kunna få fram vilka pengar som än krävdes, utan det är mer en principsak.

Jag har rätt - ni har fel.

 

Så tack till den kvinnan!

 

Jag är helt av banan vad gäller dagar. Det var ju måndag i går, den första oktober. Lillebror fick sin lägenhet då så han håller på flyttar från chefens hus i Rosersberg till egen lya i Upplands Väsby.
Så spännande, det är tur det är så långt annars hade jag åkt ner och lagt mig i allt! Nej fan vad kul att få flytta! Inreda. Köpa nya saker.

Och så missade vi sista avsnittet av Lilyhammer i går också.

Attan!

 

Och för att hålla reda på dagar! I dag får Bea och Tobbe hem sin soffa! Känns som jag också på något vis är lycklig över det, att de äntligen fått deras efterlängtade soffa! Knepigt.

 

Alltså, alla borde ha en tjej som Bea i sin telefon. Hon är så störd och skickar videoklipp på sig själv som jag nu sitter och skrattar åt så jag gråter. Det skulle bli en populär app tror jag. En Bea Ulimate happy-app! För alla tillfällen på alla tillfällen! Eller så.

 

Måste fråga om jag får lägga ut den på bloggen, eller så är det bara jag som tycker den är kul?

Här är bilder från igår i Hudiksvall medan vi väntade på att Molle skulle vakna!

 

 

Det har varit tre väldigt jobbiga dagar.

Molle klantade in en kvist i ögat i fredagskväll när vi var ute med honom.
Under lördagen gjorde vi misstaget att ta honom upp till Östersunds Djursjukhus. Faktiskt.

Där satte de in fucithalmic mot infektion i ögat.

Vi kände att samma jävla sak som för två år sedan upprepade sig. Precis, exakt. Så jävla hopplöst. Allt blev hopplöst. Djursjukhuset är hopplöst.

 

Då på kvällen var enda räddningen våra kära grannar Bea och Tobbe. De kom över och höll oss det bästa sällskapet man kan tänka sig. De får en alltid på andra tankar, bra tankar, roliga tankar. Och de bästa är att de förstår.
Sådana människor ska man vara rädda om!
Vi kunde koppla bort alla hemska tankar som dyker upp, funderingar, även fast de finns där och gnager i bakhuvudet så blir allt lättare om man gör något annat.

Söndagen som skulle bli den längsta, mest plågsamma dag både för oss och Moltas, blev riktigt bra. Moltas knep nu värre med ögat än någonsin. Men vi kunde inte bara sitta inne och tycka synd om honom. Det gjorde vi ju ändå såklart men. Ringde även till Hudiksvalls Smådjursklinik på söndagmorgon för att försäkra mig om att få en tid så fort som möjligt hos Inger. Och det gick bra, vi skulle få komma redan måndag morgon.
För jag kunde bara inte lita på Djursjukhusets behandling och skulle inte kunna leva med mig själv om vi inte gjorde något mer för Moltas. För vi nästan visste att de hade helt fel. Det var magkänslan.

Söndagen blev inte så lång då dessa underbara människor kom med sin hund och verkligen förgyllde hela vår söndag!
Vi gick en liten sväng i skogen och plockade blåbär och bara var ute. Moltas var lika lycklig som han alltid är då han får springa lös ute till skogs och leka med pinnar.
Även fast han kanske hade ont, så måste det ha känts bra för honom också att få göra något annat än att bara ligga inne och knipa med ögat en hel dag.

Och så kom måndag morgon, i dag alltså. Vi är inne på dygn tre och Bea, Tobbe och Thelma klev upp tidigt i morse för att göra oss sällskap ner till Hudiksvall. Vi hade förvarnat hur tråkigt det var, men hur tråkigt det än blev så skulle de med. Ovärderligt alltså.

Moltas fick direkt tid till operation. Det fanns växtpartiklar från pinnen kvar i ögat som orsakat hornhinnesår på honom. Och detta hade Djursjukhuset ännu en gång missat, och ännu en gång satt in fel behandling mot.
Så hade vi inte åkt till Hudik hade han mist ett öga till, tack vare dom.
Hur stor är sannolikheten att de felbehandlar två ögon på samma hund?
Jag tycker synd om de hundar som får fel, och måste besöka Djursjukhuset.

 

Har du hund och det blir problem med ögonen, vänd dig för guds skull inte till Djursjukhuset i Östersund, eller försäkra dig om att de kan ögonlysning och ögonsjukdomar. Fick ett namn av vår veterinär Inger i Hudiksvall nu, en tjej som vi kan vända oss till här som är utbildad inom området, Sophie Gävert.
Känns lite långt att åka till Hudiksvall för ett återbesök redan på fredag. Men vi hade lätt kunnat göra det bara för Moltas skull. Det är inte där det sitter.
Frågade Inger också om vad hon tyckte om Djursjukhuset i Östersunds agerande, var det felbehandling?

Det ville hon inte direkt påstå. Däremot har Djursjukhuset inte utbildad personal eller rätt utrustning.

Så vad fan gör de där kan man undra?

Kan de inte bara säga direkt när man kommer att "vi kan inte ögon och ögonsjukdomar, vi gör bara fel och förstör."

 

Det är jag besviken på. Och jag ska höra med dom om jag kan få rätt i det jag säger.
En Lex Moltas Tamejfan!

Nu har vi tryckt i stackaren medicin och ögondroppar. Han är riktigt trött, och det är vi med!