Då har man varit i Krokom och lagt sommarschemat för den här sommaren då. Ändå till September har jag nu klart hur jag kommer jobba.
Lite lyxigt också att få välja passen själv som man vill ha. Så jag har tagit mest bara kvällar, nätter och helger!
Blir bra det där då i alla fall!

Sitter och väntar på att den försvunne mannen i huset ska ta och komma hem. Han åker bort och jobbar igen nästa vecka, men först ska han få vara hemma två dagar och reda upp ett och annat. Sen får han göra vad han vill.


Så jag skulle ta och förtära något lättsamt, eller snarare middagen från i går. Bullens Pilsnerkorv.
Det tog mig bara två gånger också att förstå att man inte ska värma korven direkt i mikron.
Den första korven small och det blev korvrester i hela mikron.
Andra korven på andra försöket gjorde likadant, fast jag hade lägre effekt.
Så det blev inte lika mycket korv-häng att torka ihop.


I morgon ska jag jobba igen.

Jag låg i natt och drömde om vad jag var tvungen att skriva ner här i bloggen. Jag är ju som mest kreativ när jag sover. Det var så himla bra också det jag skulle skriva. Men jag minns inte vad det var nu, för jag somnade väl.

Hopp. Det var de.

Det är full sommar här uppe nu! Massa varma grader och sol!

Så stå ut med mobilbilderna, som är tagna i går;

Min älskade lilla gris!



Njuter i solen och värmen!



Första tillåtna doppet. Annars har han gått och plaskat i vattnet sedan isen gick.


Kvällspromenaden. Fan ta mobilkameror!

Xavier Rudd

Emphasis placed on the body and mind
as the heart is off and somewhere behind

Då var jag färdig med mitt intro på nya jobbet. Det har gått ruskigt fort, så nu bokas jag upp för fulla muggar!
Ska åka till Åre på festival på lördag bland annat.
Känns hur bra som helst. Bara det att jag måste lära mig köra minibussen, men det ska nog inte vara några problem, bara man kommer i håg hur bred den är. Och lång. Och hög! Annars så!

Eftersom jag jobbade bara tidig morgon som fan i morse hade jag mina tankar att hinna med banken idag.
Det gjorde vi ju, men som vanligt fattar man ingenting när man kommer in. De hade klistrat för knappen med "Rådgivning". Skitstövlar. Så jag tog och ringde och blev kopplad och omkopplad hit och dit. Skulle få prata med någon som hette Urin i efternamn, men hon vägrade svara.
Då gav vi upp och åkte hem igen. Så har suttit hemma och tjurat ett tag nu, för att saker inte vill gå som jag vill!
Jag hade ju till och med nästan klätt upp mig!
Så Danne sitter och håller sig undan och löder på sitt PS3. Han tror han kommit på något briljant för att öka signalstyrkan från WiFi med den.
Så han ska få bättre mottagning och också kunna spela online när han bor borta på hotell. Ja, han har till och med med sig sin egna tv när han är ute och jobbar.

Så en kort sväng på stan blev det också då.
Fyfan, dom här som kan gå i högklackat. Jag är då absolut inte en av dom. Känner mig så sjukt obekväm, sen låter det nåt så inåthelvete också!
Jag säger så här; klackskor på asfalt inom bostadsområde innan klockan 06.00 på morgon borde förbjudas!


Så det här är alltså "klacken" på mina skor som jag klagar på!

Klick-klock-klick-klock-skraaap!


Kvällspromenaden i går kväll!

På mitt nya jobb!
Så huvudvärken sitter där den förtjänar. Men säg vad som inte lite choklad och tårta hjälper mot?
Gubben fyller ju hela 25 år i dag. Och inte en pryl har jag köpt till honom. Han får faktiskt skylla sig själv när han inte önskar sig något. Eller bara vill ha saker som kostar mer än vad min plånbok för tillfället erbjuder.
Så lite dålig självkänsla har jag haft, som inte ens har bakat en tårta.
Men vi skyller på att jag varit så upptagen med att jobba, just i dag också.

I stället har det varit en dag där jag har fått det jag har velat. Solcellslampor till balkongen!


Lampor. Köpt på Rusta. Tjörn. Skitbilliga.

En väldigt oengagerad bild som jag tagit genom fönstret just precis nu från min plats här vid datorn!
Kan bli så ibland också.

I morgon börjar jag 15, älskar att det är kravlösa mornar! Och jobbar bara till 21.
Det blir ändå ganska sent när man ska köra hem också. Förut har jag ju bara kunnat gå 10 minuter så hade jag varit hemma. Eller på jobbet. Nu måste man köra 3.5 mil, eller åka buss.

I morgon är det visning på det där huset!
Attan!

Flera kvällar nu när man varit ute med Molle så har jag sett dessa vidriga skalbaggar invadera gångvägen.
De är överallt, och jag går verkligen med blicken nere i backen hela tiden för att inte trampa på dom, de små äckliga sakerna. De tycks också bara vara där just jag ska gå.

Flyga vet jag också att de kan. När jag var hemma en sommar så krockade jag in i en sådan när jag sprang på baksidan huset, ja det var länge sedan- för jag sprang. 
Det var som att någon kastat en gråsten i bröstet på mig. Och där låg den jävlen på rygg och försökte komma till rätta i gräset. Trodde den ja!

Så när jag lyckats släpa med mig Molle förbi en sådan där bagge i markant ökad takt så vill jag som bara forstätta springa en bit och vifta med armarna för att vara säker på att den inte flyger efter mig och ska attackera bakifrån.
"We can't stop here. This is bat country."

Jag tror de bor under tröskeln vid porten till vår lägenhet. På nätterna är de ute och promenerar där och lyser upp av lampan utanför.
Tänk om de är på väg upp till vår lägenhet?

Värst var häromkvällen när jag kom och gick uppifrån parkeringen. Jag såg den utanför porten direkt. Det var lika stort som en liten kattunge, eller så är kattungar lika stora som dessa skalbaggar?
Okej, jag ljuger i alla fall inte om jag säger att det såg ut som en kotte som var ute och gick!

Det visade sig vara två skalbaggar. En satt på den andra, så ni kan ju bara föreställa er vad stor den blev då!
Som tur vad intresserade sig Moltas för en pöl med piss vid trädet utanför så jag kunde granska de här två vidriga sakerna närmare. Hur gör dom egentligen?

Jag stod länge och funderade på om jag skulle... De där kan ju bara inte få sprida sina miljontals ungar som de jobbade på för tillfället vidare.
Moltas fortsatte att njuta med hela tungan ute utefter den där pölen, dreglet bara forsade.
Jag hade lite betänketid. Var tvungen att agera snabbt, för tänk om de där baggarna hade listat ut min ondskefulla plan och skulle avbryta det de höll på med för att typ attackera mig och sticka ur ögonen? Eller något annat orimligt men som jag på fullt allvar fantiserade om.
Jag visste att jag var tvungen att göra det fort och riktigt. Jag hade en chans, så att de inte skulle borra sig igenom min slita skosula på mina trasiga skor och ge igen. Eller vakna upp efter döds-stampet och vara ursinniga?
Moltas hade fullt upp, han gottade sig än i den där pölen av löptikspiss.

Där, mitt i lugna fridfulla natten, stampade jag ner min fot så hårt att det ilade i benhinnorna och att det hördes som att någon avrättades med pistolskott.
Skalbaggarna var nu inte mer än skal och slemmig sörja.

Vi kunde gå in och sova igen.


Ungefär så här stora är dom, de jävlarna som huserar utanför lägenheten om nätterna!

Tryck på bilden - De 5 största skalbaggarna i världen!

Ännu en sådan här dum grej jag kom att fundera på nyss.
Och då måste jag skriva ner det i bloggen, eller?

Ja typ.

Jag har ju nyss utbildat mig till undersköterska. Det var bara för några år sedan (kanske två) som jag fick reda på vad en undersköterska egentligen var, och gjorde. Jag tyckte väl att det lät konstigt att nästan alla från min gymnasieklass jobbade med underliv så fort. Och varför alla nu jobbade med just det?
Jag trodde alltså inte att det var någon skillnad på barnmorska och undersköterska.
Men nu vet jag. Och jag visste det innan jag påbörjade utbildningen, så jag är inte besviken över vad jag blev.
Så ni vet.

Att bli undersköterska är att bli något man var från första början. Förutom att det står i pappren att man får sticka folk, och det vill jag helst undvika. Allt som har med blod, urin och avföring. Så då läste jag till undersköterska! Skitbra!
Nejdå, det finns massor med olika inriktningar, så man får väl testa då tills man har hittat sitt "kall".
VD-Undersköterska? Kanske?
Men jag ska nog bli helt klar som uska först, för fortfarande väntar jag på en uppgift från skolan som jag ska skicka in för att få betygen. Nu förstår jag vad de menar med att det är ett framtidsyrke?

I alla fall. Det spöregnar ute. Moltas är en pina att vara ute med. Jävla löptikspiss!
Fast han är "lugn" om man jämför med andra hannar. Han sitter inte inne och funderar på att sätta på soffkuddarna, eller gnäller och ylar, matvägrar och sådana dumheter. Nej, det enda miffot gör att är slicka i pisspölar. Och det är omöjligt att få honom därifrån. Han gör sig så platt och tung en bulldog bara kan.
Skithög!

Det här blev ett allmänt-inlägg, så jag tänker inte gnälla något på mina dreads.
Mer än att jag funderar på att knorva ut dom och sedan bleka håret?

 

Gåshud, ståpäls!

Ja, här har ni nu det som jag suttit och pillat på och med hela helgen.
Nu innan jag förstör något igen så sparar jag både stilmallar och kodmallar.
Har ju börjat om helt från början flera gånger, för det är alltid någon kod som ska hålla på jävlas.
Det är tur man är tjurig som man är.

Fortfarande återstår massa fix innan jag är helt nöjd, men det får jag ta i veckan, är ju gräsänka då - eller vad man nu vill kalla det.


Min egna Bloglovin' knapp!

Och Tillbaka-till-startsidan-knappen.


För bästa upplevelsen när ni nu besöker min blogg - ladda hem Adblock Plus för att slippa all jävla reklam som är i vägen och förstör!
För jag tänker då inte betala när det finns gratisalternativ!

Känner att jag ligger lite efter.
Inte förrän nu har jag förstått mig på det här med iCloud...

Och inte förrän nu har jag egentligen fått till så att jag kan komma åt bloggen.
Fick bara upp en vit/blank sida, men det löste sig när jag avinstallerade och installerade om Firefox!
Så nu vet ni det om just det problemet skulle drabba er.
Sedan kan jag då säga att det är också svårt att hitta svensk ordlista till nyaste Firefox, med jag fick till det!
Skam den som ger sig. Jag vill inte ha Chrome!
Ser att alla mina nya radbyten börjar typ på S.
Störigt.

Så vi kan ju med enkelhet börja då med alla dessa mobilbilder från valborgsfirandet och övrigt i helgen som var.

Jag gjorde en smörgåstårta!

Pappa hade ju fyllt år och så har jag "gått ut skolan", så vi gjorde en smaskig fet tårta, allt till ära!

 

Typ

 

Var bara tvungen, från appen PowerCam.

 

Bumla


Brasa


Och så klart dregel Bolle-Molle

 

Har hittat en supercool app till mobilen.
PowerCam heter den.

Eftersom jag bloggar från mobilen och den här värdelösa blogg.se-appen får jag redigera inlägget när jag kommer åt en dator.

Så länge får ni allt stå ut!

Visst blir det fräna bilder?

 

 

 

 

 

Man hade ju kunnat önsketänka att från och med i dag skulle skolan ha varit helt och hållet över.
Finito. Slut. The End.
Men så blev det inte riktigt. Fan, det blev nästan bara värre.

Efter lunchen tillsammans med klasskamrater och lärare på vår programslut-dag, så hade jag då bokat in mig på att ha en sådan där avstämning precis en timma efter avslutningen med en uppgift som jag inte fått någon tid för att stämma av.
Hem och sätta sig och råplugga allt vad Socialtjänster, Barnombudsmän och Barnkonventioner har för sig.
Sedan ska jag bara gå in på skolans webbaserade skitutbildningssida för att kolla om jag kommer få göra den här avstämningen själv.
Nej men då har de helt tagit bort den tiden, de har raderat mig och allt som har med den här dagen att göra.
Fel då att höra av sig, då jag till och med mailade ansvarig lärare om att jag skulle ha tiden idag, i går.
Så jag ringde ungefär halva skolan, och när jag lyckades komma fram på en linje fick jag prata med ungefär halva personalstyrkan också.
Visst blir man besviken, men läraren löste det ändå fint efter lite gnäll från mig, så jag ska få komma i morgon bitti och göra ifrån mig den där sablans uppgiften.
Det var min sovmorgon det!
Sedan ska jag i väg och fylla i tatueringen.
Efter det hade jag tänkt ta tag i att börja med att sätta i gång att starta överföringen av de miljontas bilder och filer jag vill ha kvar, för att kunna byta dator. Lät det lite kämpigt?

Och eftersom det tar ett jävla tag för Lärcentrum och skolan att skicka betyg och intyg hit och dit så fick vi ett preliminärt intyg som man ska kunna löneförhandla med, ett intyg på alla kurser man läst i Omvårdnadsprogrammet. Frågade också i går när lärarna berättade för oss om detta, och mycket riktigt så skulle även de kurser som validerats ingå.

Jag har alltså 1000 poäng som jag kan visa intyg på nu. Vilken jävla arbetsgivare kommer inte skratta åt det?
Har suttit och räknat att de missat att ta med kurser på 450 poäng, bara, för min del.

Fyfan, jag säger då det. Vad ska man tänka på när man har jobb då?

På tal om det. Jag ska på en slags arbetsintervju nästa fredag. Jag kallar det i alla fall arbetsintervju, men handläggaren jag hade kontakt med kallade det mer löneanspråk. 

Alltså, vem kommer orka läsa hela det här inlägget egentligen?

Tränade lite i morse inför fotograferingen vi hade på skolan.

Just det! Nu kanske ni trodde att jag klagat klart! Men inte. Kom som på en sak till. Som så klart också inte är bra. Vi hade avslutning tillsammans med massa, många andra. Jag som trodde att det bara var vi 46:or som skulle vara med på klasskortet, och äta upp all god mat. Men så blev det inte.
Vi blev blandade bland massa annat "okänt" folk.
Så det blir ju skitkul. Jag gick i en skola nästan ett helt år, och när jag sedan om några år ska titta tillbaka på det där klassfotot kommer jag inte ens kunna namnen på hälften.

 

Vi får klassfotot gratis från skolan och i stället ska vi i klassen skänka de pengarna till Min Stora Dag.

Nannananananaa! Nannannannaaana!
Tänk om man kunde få gifta sig med en man med en röst som Pelle Johansson i Kalle Baah.
Inte för att det är något speciellt med den... eller jo, det måste det ju vara då jag vill gifta mig med rösten.
Eller något.

I alla fall. Fancy World med Kalle Baah.
För att göra klarhet vad det är jag yrar om egentligen, om nu en länk hjälper.

Och! En sak till! Jag fick godkänt på min flummiga uppgift jag skickade in under lunchen.
What, kan man ju tänka sig. Jag förstod ju inte ens meningen med den.
Och nu på kvällskvisten, men Fancy World på repeat efter repeat, tog jag tag i socialpsykiatriläxan, som jag skjutit på sedan i oktober. Och den tog 10 minuter att göra.
Sånt där retar mig. Varför kan jag inte bara göra?

Diskuterade en ny uppgift jag har hängandes över mig nu med Danne under middagen, men vi blev mest ovänner.

Vad tycker ni som läser då?
Ska utvecklingsstörda få skaffa barn?

Okej, den där uppgiften slår jag vad om att jag kommer få göra om.
Det är den hemska läraren som inte tycker om mig (det är då ömsesidigt) som ska läsa och godkänna.
Och så hittar hon på egna regler. Som går man inte på den här lektionen och skickar in uppgiften IDAG så får man inte godkänt.
Så jag skickade in skiten nu under lunchen. Och faktiskt så fattade jag inte ett skit vad den gick ut på heller, därav min säkerhet på att jag får komplettering på den.

Men så skönt, i morgon är jag klar. Typ. Programavslutning!
Ska aldrig sätta min fot i en skola igen! Oj så jävla härligt. (Var tvungen att ta bort lite svordomar från det här inlägget, så det fick bli ett "oj" där istället.)

Man har väl mer eller mindre gett upp såhär i slutet. Lärarna vet inget, skolan vet inget, ingen vet inget.

Så man ska väl dit och ta tag i eftermiddagen också då.
Förmiddagen var kass! Vi hade en enda uppgift vi skulle göra själva, alla andra skulle vi gå igenom på lektionstid.
Så hela den här lektionen har vi gått igenom just den uppgiften som alla skickat in.
Och fråga mig inte vad vi lärde oss av det!

Fyfan vad dåligt humör jag är på. Tur jag inte är ensam.