Goblinn

För er som inte kan, eller vill, se mina bilder på Instagram gör jag här ett helt inlägg med de senaste bilderna som jag är lite smånöjd över. Inte för att skryta alltså.

Det som hänt sedan i går är att jag nu är helt gummifri i håret!

Mirlinda var hit och hjälpte mig slita ur alla gummisnoddar jag haft i hårbotten nu i tre veckor.

Så nu är det cirkelmassage i hårbotten som gäller för att jobba med utväxten.

Jag vet inte om jag ska behöva förklara den metoden, men jag testar väl bara för att fylla ut med lite text, och ifall någon kanske skulle bli sugen på att prova!
Man tar en dreadlock mellan fingrarna nere vid roten, sedan masserar man hårbotten i en cirkelrörelse tills man blir less. Då ska rötterna tova sig och växa ut och bli snygga dreads, förhoppningsvis.

 

 

 

Hittade igen min favoritapp jag hade till iPhonen, men tyvärr var den inte lika kul till Andorid då den inte förhandsvisar bilden direkt i kameran, utan man ser inte förrän efter man tagit bilden hur effekten blev. 

Tråkigt. PowerCam heter den i alla fall.

 

 

 

 

 

Lite tråkigt är det allt. För i morgon går jag på jobbet och sedan är jag där i princip hela tiden ända till på söndagskväll...
Jaja. Får väl bli så då, under Yranhelgen och allt, det här året också.

Inte för att jag hade en endaste minsta lilla plan på att gå, aldrig i livet.

Fast jag hade velat se Patriks Combo. Jag har aldrig i hela mitt liv varit på stråket, aldrig ens ätit där. Jag har som mest faktiskt bara gått igenom, och det gjorde jag förra veckan med jobbet då det spöregnade och var sånär som på folktomt.

Här håller vi oss undan med våra kebabtallrikar!
Och så har jag kommit på att jag skulle vilja åka med RIB-båtarn som gör 110 km/h. 

Men jag lär ju bara dö.

 

Jag visste att jag skulle komma att få användning av chokladkakan jag faktiskt sparat i min väska sedan förra helgen.
För det första. Jag - spara? choklad?? förra helgen???
För det andra. Jag - väska?
Faktiskt så har jag börjat lära mig att ta med den där luderslungan. Jag ser ju definitivt inte ut som alla andra tjejer med min färgsprakande, blommiga Billabong väska.
Och sedan att jag också definitivt ska till att knöla ner hela kudden i den så den ser ut som en som gått över tiden, gör ju inte att man ser 5 år äldre ut direkt.
Men jag ska fan sluta bry mig om vad alla andra kan tyckas tänka. När jag inte orkar göra det själv.

Så nu satt jag nyss och mulade i mig min choklad, som att det var en mening att jag skulle hitta den just i kväll, efter en ganska värdelös dag och nu med huvudvärk.
Huvudvärken har jag fått efter strömavbrottet som bara varade runt fem timmar...
Oj så inte kul det har varit och jobbat då.

Nej, i morgon är det jag som faktiskt tar och gör något åt den saken.

I morgon också...

Shit vad världelöst utan bild.

Tänka sig. För ett år sedan kunde jag själv inte tro att jag skulle sitta och köra bil till och från ett jobb.

Med skallen full av nygjorda dreads lyssnandes skithögt på reggaemusic i min ensamhet, i bilen.

Eller reggae visste jag väl att jag fortfarande skulle lyssna på.

Men det var en fin, flummig tanke som slog mig i går.

 

 

Jag var tvungen att kolla på mitt körkort nu. Vissa håller ju reda på det datumet som att det vore en födelsedag.

Själv blev jag förvånad att se att det snart är tre år sedan.

Men som sagt.
Jag har inte kört så mycket själv förut för jag är så dödligt rädd. Det är jag än, men det känns faktiskt bättre att köra själv än att åka med någon annan nu. För händer det något har jag bara mig själv att skylla. Eller den man möter som kanske är rattfull eller har somnat bakom ratten.

Eller den där ett-tons-älgen som älgar upp på vägen eller de där poliserna som ska stå på de där ställena där övrigt folk alltid råkar ut för dem...
Eller då jag två gånger per dag är på väg ner i diket då jag ska hinna titta in mot huset vi vill köpa också.

 

Har man livlig fantasi så har man.

 

 

 

Eftersom ni nu tjatar, och är så lätta på "kommentera-knappen" som faktiskt finns här nere till höger så tänkte jag uppdatera lite mer om mina dreads.

Olol.

 

Mina tjocka dreads.
Mina korvar som jag älskar så mycket, och som jag bara tycker om mer och mer dag för dag.

Precis, dom ja.

 

Idag tog jag och tvättade dom igen. Min hårbotten får egentligen aldrig vila då jag är och drar och sliter, sedan när jag jobbar och är bland folk vill jag ha mitt hårband på. Så det kliar lite lätt ibland. Så man nästan håller på att bli galen.

Dreadlocks schampo-tvålen från Knotty Boy är förövrigt hur bra som helst. Om ni nu skulle få för er att köpa den av någon anledning.

Sedan har jag suttit ute i solen x-antal timmar idag och gått igenom varenda dread, palmrollat och virkat in lite överflödigt småhår. Sedan tog jag bort alla små gummisnoddar jag haft på topparna!

 

Haha, fyfan vad kul. Dreadlock - Firefox's stavningskontroll föreslog dasslock!

Jo.

Nytvättade dreads som nu börjar bli två veckor gamla. Eller tror vi började precis för två veckor sedan idag.

Så de äldsta dreadsen är 14 dagar. De längst fram på skallen får ni räkna av tre dagar från.

För att vara viktig.

 

 

 

 

Efter en trerätters middag på hotellet och en promenad nere på stan ligger vi nu snart och snarkar ikapp med Moltas. Han har lyckats lägga sig på en ledig fläck på golvet. Hans nya, sköna pläd dög tydligen inte. 

 

Vi åkte ganska tidigt morse. Sedan var vi en sväng på Birsta och fixade en 1-års present till Dannes systerson. Vi blev bjudna på lunch ute på Alnön, och man kan inte klaga över hur hans syster bor! Så jävla fint! 

 

 

 

Den här bilden visar en del av tomten. En stor grön gräsmatta ner mot havet, sedan har de ett jättefint hus också! Moltas passade alltså på att bada i havet!

Stör mig lite på att den här bilden blev sned, men ni får stå ut!

 

 

 

 

Och nu sist en kvällspromenad nere på stan. Sundsvall är ganska vackert på sommaren!

 

 

 

 

 

 

 

 

Första hårtvätten sedan dreadsen blev till. Och vad har jag för utvärderingar kring detta då?
Ska det vara något stort och märkvärdigt med att tvätta håret när man har dreads?

Ja faktiskt!

Tänka er att kunna tvätta håret utan att behöva dra strån ur röven sedan, eller rensa avloppet efter sig.

Jag är nöjd. Än så länge här där jag sitter med handduken virad.

Lär ju bli väldans frissig efter det här, se ut som en övertänd storpudel.
Eller som typ såna där läskiga dock-troll med håret rakt upp.

 

Sedan blev jag nöjd över hårbandet jag fick. Och smyckena. Lär dröja ett tag innan jag får till att mosa på dom på mina tjock-korvar.

 

Bild på det får komma senare.

 

Vi var ute och gick naturstigen på Frösön i går med Moltas. Så idag har han varit en nöjd och lagom trött hund.

Och han kommer vara trött i morgon med, för Paks har varit här och härjat med honom!

Sötpruppar!

 

 

 

 

 

 

 

Det var den jobbhelgen det. Så nu ska jag vara ledig i tre dagar och bara sitta på ändan och lyssna på musik.

Hade man kunnat hoppas ja.

 

Har bokat hotell i Sundsvall. Vi ska dit och hälsa på Dannes systerson som fyllde 1 år i helgen. Sedan ska vi ned till Hudiksvall och visa upp Moltas öga för Inger på Smådjurskliniken. Hon är så bra för övrigt!
Vi vill bara låta henne göra en rutinkoll, det är inget fel på honom alltså.

Men när man ändå har vägarna förbi där neröver så.

 

Tänkte jag skulle uppdatera lite om mina korvar, både före, mellan och nu.

 

Jag har försökt vara flitig med att palmrolla dom under den här första veckan, speciellt på morgonen då vissa kan vara lite platta.
Har ännu inte tvättat dom så jag kan säga att min hårbotten längtar efter en tvätt.

Och jag väntar på mina saker jag beställt från Dreadstuff!

 

 

En schampo-kaka från Knotty och dessa fräna tubpärlor i metall för att kunna smycka dreadsen med sedan också. Samt med tubpärlor så kan man hindra dreadsen från att få för sig att göra konstiga loopar och bucklor, ännu ett tips från Mir!
Sen beställde jag ett snyggt stickat hårband också.

 

Allt för att förhindra att jag ska se ut såhär:

 

 

 

Sitter och rollar mina dreads. Bättre syssla att utföra på jobbet för tillfället finns just inte.
Skrev just ett inlägg från mobilen där jag ordbajsade en massa om Android vs. iPhone angående det här med att blogga från mobilen. Varför i hela fridens namn iPhone måste krångla till det med att man måste ladda hem en värdelös app för att kunna blogga, som man visserligen ändå inte kunde då den var kass, medan man från Android kan gå direkt in på webbadressen och få in bilder och diverse direkt.

Nu var det här ett exempel på blogg.se.

Och jag ska inte heller vara så kaxig, det tar jag tillbaka då jag inte fick till det från mobilen (Android) heller, för då jag fått till all text och skulle upp med bilderna hände något.

Sedan hände inget och jag hittade inget inlägg i utkast heller.

Så gamla hederliga stationära datorer!

Jag säger då det.

 

Sen skrev jag lite om mina funderingar kring jobb. Jag ska ju bli miljonär har jag sagt (hur nu det ska gå till då jag slutat spela på Lotto...)

Så jag har väl även jag börjat tänka på möjligheterna kring jobb och pengar i vårt älskade grannland.
Åka dit och slita ett tag kanske. Men med vad och för vad?

Fast jag vet väl att det är en fundering som inte tar sig så mycket längre än att nämnas här i bloggen en gång.

 

 

 

 

Ja, nu är mina dreads färdiga, eller åtminstone förarbetet. Jag vet inte ens om det finns något som heter färdiga dreads, menar de växer och rör sig hela tiden. Färdiga dreads är syntet. Så säger vi. 
Här är det äkta vara, bara hår och stålkam!

 

 

Som sagt. Vi började med dreadsen i lördags. Fortsatte i söndags. Uppehåll måndag, fortsatte igår och ska fortsätta med det (förhoppningsvis) sista idag!

 

Det tar sin lilla tid. (Med fika inräknat) Och som tur vad har jag någon som gör dom åt mig den här gången.

Någon som verkligen packar dreadsen, jag hade nog mest bara tovat ihop skiten så det satt ihop.
Nu är de riktigt packade och fina så det märks på längden. Kommer kanske se aningen wierd ut från början då de är ganska korta och tjocka.

Men de sätter sig!

 

Fyfan vad spännande det här är och kommer bli!

 

 

Tack som fan till Mirlinda som står ut! Och Mattias såklart som satte oss alla i matkoma igår. Tacktacktack!

Och han kunde rädda alla mina bilder och filmer från min trasiga iFön. Stort tack också för det!

 

 

 

Varför har ingen sagt till mig att Infected Mushroom kommit med ett nytt album?

 

 

I alla fall. Det var inte bara det jag ville. Har sådana problem att komma på en rubrik till det här inlägget så jag fastnar hela tiden och når inte framtill  dit jag egentligen vill, vart nu det är.

Molle skuvar runt på sin kub just nu och är allmänt missnöjd. Det har regnat hela dagen.

Det har alltså varit en perfekt dag att åter igen sätta igång att göra mina dreads på. Men den här gången med hjälp från Mirlinda!

Så just nu är det helt uppdelat i finare sektioner än mina med hjälp av sådana där små gummisnoddar man har i hästmanar och några korvar bak i nacken är gjorda. Så det återstår en hel del så vi ska fortsätta under morgondagen.

 

Det märks att jag gjorde lite fel då jag gjorde mina dreads själv, för jag hade aldrig packat mina så som man ska göra.
Nu är de riktigt packade och därför också mycket kortare än mina förra. Så använd en riktig stålkam!
Sedan kommer de gå till sig eftersom både på längden och tjockleken.

 

Som sagt, jag litar stenhårt på allt (ok, kanske inte precis allt, men nästan) det Mir säger, hon kan det här hon!

 

 

Min iPhone vägrade helt plötsligt samarbeta. Fast jag har aldrig tyckt iTunes har samarbetat speciellt bra.
Men idag valde telefonen att ge upp helt.
Jag tänker lite på den där dokumentären; Glödlampskonspirationen som jag såg nyss på tv. 

"Många av de apparater vi köper är konstruerade att bara hålla en viss tid - sedan slutar de fungera.Detta är inget som tillverkarna vill låtsas om." - Snott rakt av från SVT.

Och speciellt rörde detta iPod. De fungerade i visst många timmar, sedan gav de upp. Apple blev stämda för detta stenhårt, så de ökade bara de där timmarna de skulle gå. Samma sak med skrivare. De är programmerade för att klara av att skriva ut visst många ark. Visst är det sjukt. Och lika gäller för glödlampan. Hur många timmar den ska brinna. The Centennial Light är en glödlampa som nämndes i den dokumentären som de till och med firade på dess 100-årsdag! Tänk er en lampa som lyst över 100 år!
Och en sak till kom jag på nu, strumpbyxorna förr gjordes för bra så de gick aldrig sönder. Så man fick komma på ett sätt så de skulle slitas snabbare så det blev marknad för dem.

 

Så jag tror ju det är något sådant som hänt min fön. Den var ju ändå över två år, men jag har vårdat den ömt, den har knappt några repor så det känns ju urtrist att den inte går att få liv i igen. Och så har jag alla mina bilder i den som jag måste få ut på nåt vis.

Hammare och mejsel?

 

Det började med att den visade "Ingen Service", gick inte att ringa eller smsa. Så jag tänkte att det var någon bugg och skulle starta om den. Den krävde aktivering från iTunes. Itunes krävde en återställning till fabriksinställningar.

Gjorde väl det då. Ett okänt fel inträffade Felkod -1. Och har sedan dess testat ungefär allt. Slängt den i golvet, trampat på den.

 

Så för att slippa mitt gnäll åkte Danne och köpte en till mig. Min första Android.

Och jag måste erkänna att jag trivs så mycket bättre med den än med äppelskrutten.

Ska bara lära mig den. En iPhone är ganska simpel och praktisk. Men nu slipper jag iTunes!

 

Nu har jag inget iCloud längre, utan något som heter Dropbox!

 

 

 

 

 

 

 

 

Ne fan, nu ska vi äta jordgubbar och choklad! För i morgon blir Danne borta på 24-timmars fiske. (Fast det är omgjort till 18 timmar nu.)
Och jag är ledig hela helgen!

Tråkigt väder, tråkigt liv, tråkig hund som ligger och fiser direkt under mig.

Undra vad han ätit egentligen?

 

Hussen jobbar över, och bara för därför tänker jag inte börja med maten än, bara sitta här och andas in Molles prupplukt och njuta av lite musik. Känns som det var evigheter sedan man kunde göra det.

En annan sak som är evigheter sedan, känns det som, är att se på film. Har varit så sugen på det idag då det är regn och rusk ute. Jag gillar egentligen regn och rusk-väder! Sedan vill jag ha choklad! Och te.

 

Sen ska jag iväg och hämta mina skor som jag beställt.

Har fått för mig att det här skulle bli bra jag, så tog och klickade hem en jacka och ett par skor.

Mina gamla godingar har nog gjort sitt då det börjat bli titthål för fötterna i dom.

 

    

Gömmer mig inne och låtsats som att det fina vädret inte existerar.
Vilken hets över denna sol. Eller så är det bara jag som är stressad över att man måste vara ute.

Så sitter man ute. Max fem minuter. Mer ro har man inte.

Det är väl det som är så jobbigt med att vara ledig. Att man ska hinna göra allt. Tvättstugan, matlådor...

Skönt då att jag gör nästan 100 timmar på jobbet under sju dagar...

 

Nu har jag äntligen fått upp blommor på balkongen också - den fula balkongen. Men vem orkar göra sig till när fasaden ändå ska göras om så småningom. Mossan får allt växa kvar ett tag till.