Goblinn

Tänka sig. För ett år sedan kunde jag själv inte tro att jag skulle sitta och köra bil till och från ett jobb.

Med skallen full av nygjorda dreads lyssnandes skithögt på reggaemusic i min ensamhet, i bilen.

Eller reggae visste jag väl att jag fortfarande skulle lyssna på.

Men det var en fin, flummig tanke som slog mig i går.

 

 

Jag var tvungen att kolla på mitt körkort nu. Vissa håller ju reda på det datumet som att det vore en födelsedag.

Själv blev jag förvånad att se att det snart är tre år sedan.

Men som sagt.
Jag har inte kört så mycket själv förut för jag är så dödligt rädd. Det är jag än, men det känns faktiskt bättre att köra själv än att åka med någon annan nu. För händer det något har jag bara mig själv att skylla. Eller den man möter som kanske är rattfull eller har somnat bakom ratten.

Eller den där ett-tons-älgen som älgar upp på vägen eller de där poliserna som ska stå på de där ställena där övrigt folk alltid råkar ut för dem...
Eller då jag två gånger per dag är på väg ner i diket då jag ska hinna titta in mot huset vi vill köpa också.

 

Har man livlig fantasi så har man.