Sketch

Har hittat en supercool app till mobilen.
PowerCam heter den.

Eftersom jag bloggar från mobilen och den här värdelösa blogg.se-appen får jag redigera inlägget när jag kommer åt en dator.

Så länge får ni allt stå ut!


Visst blir det fräna bilder?

 

 

 

 

 



Det tar tid

Den som påstår att dreads är en frisyr för människor som inte orkar bry sig, ska tänka om.
I alla fall om man kategoriserar mig i de människorna.
Och om du som läser går under den.

Har stått nästan fyra timmar och försökt göra något åt alla de djävulska småhår som sticker upp, och fram och under. Försökt tightat till dom också har jag gjort.
Jag är imponerad av mitt tålamod!

Dessa timmars jobb lär ju vara förgäves i morgon när man vaknar efter att ha gnussat på kudden hela natten.
Fast faktiskt, så som jag satte upp håret i går kväll, precis så kunde jag ha på fotograferingen på skolavslutningen i dag, så det är ju inte bara bu och bä från min sida alltså!

Anledningen till att det tar sådan tid för mig är att jag aldrig haft dreads förut, och kan egentligen inte några metoder, har inga egna knep, utan testar typ allt jag ser på Youtube.
Och jag vill ha mina dreads rena. De ska vara snygga, jag ska ta hand om dom - allihop!

Sedan i går har det också tillkommit fem korvar till, så nu är jag uppe i 62 stycken.
Nästa gång ska jag ha i åtanke att det räcker med typ 10.


Igår

 


Nyss




Över!

Man hade ju kunnat önsketänka att från och med i dag skulle skolan ha varit helt och hållet över.
Finito. Slut. The End.
Men så blev det inte riktigt. Fan, det blev nästan bara värre.

Efter lunchen tillsammans med klasskamrater och lärare på vår programslut-dag, så hade jag då bokat in mig på att ha en sådan där avstämning precis en timma efter avslutningen med en uppgift som jag inte fått någon tid för att stämma av.
Hem och sätta sig och råplugga allt vad Socialtjänster, Barnombudsmän och Barnkonventioner har för sig.
Sedan ska jag bara gå in på skolans webbaserade skitutbildningssida för att kolla om jag kommer få göra den här avstämningen själv.
Nej men då har de helt tagit bort den tiden, de har raderat mig och allt som har med den här dagen att göra.
Fel då att höra av sig, då jag till och med mailade ansvarig lärare om att jag skulle ha tiden idag, i går.
Så jag ringde ungefär halva skolan, och när jag lyckades komma fram på en linje fick jag prata med ungefär halva personalstyrkan också.
Visst blir man besviken, men läraren löste det ändå fint efter lite gnäll från mig, så jag ska få komma i morgon bitti och göra ifrån mig den där sablans uppgiften.
Det var min sovmorgon det!
Sedan ska jag i väg och fylla i tatueringen.
Efter det hade jag tänkt ta tag i att börja med att sätta i gång att starta överföringen av de miljontas bilder och filer jag vill ha kvar, för att kunna byta dator. Lät det lite kämpigt?

Och eftersom det tar ett jävla tag för Lärcentrum och skolan att skicka betyg och intyg hit och dit så fick vi ett preliminärt intyg som man ska kunna löneförhandla med, ett intyg på alla kurser man läst i Omvårdnadsprogrammet. Frågade också i går när lärarna berättade för oss om detta, och mycket riktigt så skulle även de kurser som validerats ingå.

Jag har alltså 1000 poäng som jag kan visa intyg på nu. Vilken jävla arbetsgivare kommer inte skratta åt det?
Har suttit och räknat att de missat att ta med kurser på 450 poäng, bara, för min del.

Fyfan, jag säger då det. Vad ska man tänka på när man har jobb då?

På tal om det. Jag ska på en slags arbetsintervju nästa fredag. Jag kallar det i alla fall arbetsintervju, men handläggaren jag hade kontakt med kallade det mer löneanspråk

Alltså, vem kommer orka läsa hela det här inlägget egentligen?


Tränade lite i morse inför fotograferingen vi hade på skolan.


Just det! Nu kanske ni trodde att jag klagat klart! Men inte. Kom som på en sak till. Som så klart också inte är bra. Vi hade avslutning tillsammans med massa, många andra. Jag som trodde att det bara var vi 46:or som skulle vara med på klasskortet, och äta upp all god mat. Men så blev det inte.
Vi blev blandade bland massa annat "okänt" folk.
Så det blir ju skitkul. Jag gick i en skola nästan ett helt år, och när jag sedan om några år ska titta tillbaka på det där klassfotot kommer jag inte ens kunna namnen på hälften.

 

Vi får klassfotot gratis från skolan och i stället ska vi i klassen skänka de pengarna till Min Stora Dag.




Future

Nannananananaa! Nannannannaaana!
Tänk om man kunde få gifta sig med en man med en röst som Pelle Johansson i Kalle Baah.
Inte för att det är något speciellt med den... eller jo, det måste det ju vara då jag vill gifta mig med rösten.
Eller något.

I alla fall. Fancy World med Kalle Baah.
För att göra klarhet vad det är jag yrar om egentligen, om nu en länk hjälper.

Och! En sak till! Jag fick godkänt på min flummiga uppgift jag skickade in under lunchen.
What, kan man ju tänka sig. Jag förstod ju inte ens meningen med den.
Och nu på kvällskvisten, men Fancy World på repeat efter repeat, tog jag tag i socialpsykiatriläxan, som jag skjutit på sedan i oktober. Och den tog 10 minuter att göra.
Sånt där retar mig. Varför kan jag inte bara göra?

Diskuterade en ny uppgift jag har hängandes över mig nu med Danne under middagen, men vi blev mest ovänner.

Vad tycker ni som läser då?
Ska utvecklingsstörda få skaffa barn?




You must start reflect about your future
Stand on a solid ground in this time
Where have you been lost in a flatscreen where do you wanna go
You run and hide to be satisfied



Göra om

Okej, den där uppgiften slår jag vad om att jag kommer få göra om.
Det är den hemska läraren som inte tycker om mig (det är då ömsesidigt) som ska läsa och godkänna.
Och så hittar hon på egna regler. Som går man inte på den här lektionen och skickar in uppgiften IDAG så får man inte godkänt.
Så jag skickade in skiten nu under lunchen. Och faktiskt så fattade jag inte ett skit vad den gick ut på heller, därav min säkerhet på att jag får komplettering på den.

Men så skönt, i morgon är jag klar. Typ. Programavslutning!
Ska aldrig sätta min fot i en skola igen! Oj så jävla härligt. (Var tvungen att ta bort lite svordomar från det här inlägget, så det fick bli ett "oj" där istället.)

Man har väl mer eller mindre gett upp såhär i slutet. Lärarna vet inget, skolan vet inget, ingen vet inget.

Så man ska väl dit och ta tag i eftermiddagen också då.
Förmiddagen var kass! Vi hade en enda uppgift vi skulle göra själva, alla andra skulle vi gå igenom på lektionstid.
Så hela den här lektionen har vi gått igenom just den uppgiften som alla skickat in.
Och fråga mig inte vad vi lärde oss av det!

Fyfan vad dåligt humör jag är på. Tur jag inte är ensam.



Snart en vecka

Mina dreads blir snart en vecka gamla. Det är fem dagar sedan idag, eller ja fem dagar sedan jag började. Helt klar blev jag i söndags. Eller helt klar och helt klar. Jag har fortfarande hur mycket hår kvar som jag gruvar mig för att ta tag i.
Trodde inte riktigt att det skulle bli så många, och när jag är klar med den här "luggen" kanske jag är uppe i 65-70 stycken.

Har tvättat håret idag också. Jo, visst. En med dreads duschar faktiskt också, och tvättar håret!
När jag hade vanligt hår räckte det om jag tvättade det var 5:e, 6:e dag.
Så jag var äcklig redan innan jag skaffade dreads.
Skulle som bara få er något att jämföra med.

I alla fall. Dreadsen blev bra mycket fluffigare sedan jag misshandlat dom i vatten. Mitt hår har alltid korvat, krusat och miffat till sig efter jag tvättat det, och så blev det även nu. Alla småhår krusade till sig och har stått rätt upp på skallen. Har sett mer ut som ett skatbo.
Så då har jag stått mest hela dagen och gått igenom alla... 57 korvar. Så nu har jag ingen tumme kvar.
Har rispat sönder den med virknålen.
Sedan stack jag den där tunna jäkeln upp i gommen också, och jävlar vad ont jag fick.
Fråga mig inte hur jag lyckas.

Så jag måste ju lägga upp lite bilder. Har som fått en dille på Instagram. Man kanske blir lite snyggare med effekter. Och det är ju så lättsamt. (funchameleon heter jag där om det nu är någon vill kolla.)

Men mest lägger jag upp bilder så att mamma och pappa kan se hur jag ser ut, innan jag kommer upp till dom i helgen. Förvarning!
Skickade ett sms hem igår där jag var tvungen att fråga om mamma var sur på mig för att jag förstört håret.
- Hmmmpffffhh! fick jag som svar.
Men så idag ringde mamma och sa att hon inte alls var sur på mig, jag fick helt enkelt skylla mig själv!
Haha, det tyckte jag var bra sagt!

 

 



Golfboll?

Var det första jag kom att tänka på. Danne går nämligen omkring här på Frösön som en och annan mupp och samlar på sig bortskjutna golfbollar, som han ska kunna ha till sin golfbollskanon.
Värt att veta?

Molle har fått leka med grannarnas bäbis, en liten pitbull! Hur galet söt som helst! Och kelig. Och tuff!
Inte alls att man börjar sakna det där mjuka valpskinnet och de vassa sylarna till tänder.


Söt-snokar!

 


Jag börjar bli ego, men bara halvt!

 



57

Mycket siffror i mina rubriker nu märkte jag.
Men vad gör väl det.

Nu har jag hållit på smått sedan i torsdags med mitt hår.
Räknade ut nyss att varje hårtes tar minst 20 minuter att gå igenom och göra klart, eller "klart".
Jag vet inte direkt vilken metod jag använt, men någonting i stil med backcombing, twist n' rip och palmrolling.
Som ni märker är det här med dreads mer än en frisyr.

Så nu värker mina axlar, mina armar. Mina knogar. Min rygg, mitt huvud. Min tumnagel som jag åtskilliga gånger stabbat med kammen så det börjat blöda.
Men mitt ego mår så otroligt bra. Jag går nästan och dreglar efter min spegelbild.

Den tid jag lagt ner på mitt hår under de här tre dagarna, så mycket energi har jag nog inte lagt på håret under hela mitt liv.

Men så nöjd jag är också. Måste säga att jag hade nog fallenhet för det här.
Tycker jag fick till sektionerna hur bra som helst i håret. Det enda som fattas nu är en liten virknål så att jag får börja fixera rötterna bättre och även tighta till där det blivit lite löst.

I går kväll låg jag nästan och grät. Jag hade nämligen bara fått till 13 dreads bak i nacken. Tänkte att jag kanske får till 20-25. Som mest.
Så få, så lite. Snyft. Och så vidare.
Idag, när jag inte ens har hela huvudet klart, så har jag 57 stycken korvar på mitt huvud.

Och det känns så skönt att äntligen ha gjort det, så jag hela tiden slipper tänka att jag vill, jag vill.
Nu blev jag less på att hela tiden fundera över vad andra ska tycka och tänka om mig.
Se det skiter jag fullständigt i.
Som sagt, det är bara ett hår - mitt hår!



Så nu är frågan, lugg eller inte lugg?



420

Detta kan bli en dag att komma i håg!
Roligt att jag först också skrev: komma i hår.

Förlåt mamma, men jag har påbörjat att göra min dreads.
Det är liksom bara hår. Det växer ut nytt. Man måste få prova på, de går att klippa av, och då får jag testa ha kort hår också! Det som inte för något gott med sig, eller hur man säger.

Än så länge trivs jag så bra i det trassel jag har. Har bara fått så fruktansvärt ont i axlarna och i huvudet.
Jag gör dom helt själv, så det känns ju på och tar tid.
Men vill man vara fin får man lida pin!
Det här kommer bli så bra!

Nu har jag snart uppfyllt två stora önskningar. Den första var att äga en Engelsk Bulldog - check!
Den andra är att skaffa dreads. Snart check!
Den tredje att vinna några miljoner på Lotto och sedan den fjärde att bygga mitt drömhus och den femte blir att köpa en bulldog till.

I och med det här då har jag lagt till en ny kategori här på bloggen, Dreads.

 

 


Bilderna är tagna från Facebook-sidan Dreads.

 

Fyfan vad snyggt!




HLR

Idag hade skolledningen klämt in vår obligatoriska utbildning i HLR på schemat.
Sådär bättre sent än aldrig.
Jag har faktiskt programslut nästa torsdag!

Faktiskt var det riktigt kul. Ett gäng vuxenstuderande som står på knä över en sådan här MiniAnne, som jag lade upp en bild på här bredvid, bara för att få till stämningen hos er läsare.

Dränkte in min docka i sprit, sen var det bara att köra på efter den artikulerande damen i instruktionsfilmen.

Lätt att vara lärare idag. Sätta på en film, låta eleverna sköta jobbet, och när det behövs pausar läraren för att se om vi fattat något.


Kvinnan i filmen berättade om handfattning och placering utav händer på bröstkorgen. Vi började komprimera. Hon talade om vikten att inte pressa allt för hårt på bröstkorgen.
POFF. Precis där small någons docka. Det var det livet det.

I mitten av hela utbildningen skulle vi testa på att göra dessa komprimeringar och inblås i två hela minuter.
Alltså, vad jobbigt. Och då kan man räkna med hur lång tid man skulle ha fått hålla på om det vore på riktigt.
Tills ambulansen kommer!
Och jag stukade pekfingret i början också när jag skulle frigöra dockans luftvägar.
Inte lätt.

I slutet av utbildningen visade läraren oss en låt som innehåller precis den takten som man ska ge kompressioner i. Vilken syn måste jag säga. En 20 vuxna ståendes på knä i ett trångt klassrum, som ger HLR till en gummidocka i takt till Bee Gees - Stayin' Alive.
Så ska man ut och rädda liv, så ska man lyssna på den här låten alltså, det har jag lärt mig idag!




Även att jag sitter och lyssnar på den...

Och idag fick jag mitt paket från Nelly. Hade beställt två linnen, ett svart och ett vitt.
Fick det vita. Men sen så fick jag en ful jävla klänning istället för det svarta linnet. Alltså varför?
Linnet kostade 89 kronor, och den där klänningen gick på 349. Hade blivit surare om det var tvärtom.
Men funderar på att skicka tillbaka klänningen ändå så jag får mitt svarta linne. De var ju supersköna!


F U L

Om det inte är någon som vill köpa klänningen av mig?



Engelsk pelargon

 

 

 

 

Kamera: Canon 7D
Objektiv: Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM




En sån dag!

Just en sån dag. En sån dag, som ingen annan dag. En alldeles egen dag.

Vilken vårdag! Solen till och med värmer! Det är alltså ett perfekt väder för att sitta inne och lyssna på lite Skaburbian.
Men vilket väder är inte det?

Ska snart på skolan och påbörja den sista kursen någonsin. Sedan får det bli vadfan vad som helst av mig, för någon mer skola blir det då inte!

Nu går jag och väntar på goda besked också!
De ringde i går, och det verkar lovande!

 



Atrocities of IJA

Jag kan absolut inte förstå vad jag ska blogga om nu när skolan slutar.
Steg upp tidigt i morse efter att ha sovit hur dåligt som helst. Jag gör det när jag vet att jag ska upp tidigt dagen efteråt. Jag ligger och grämer mig för att behöva kliva upp när de där få timmarna gått.

I alla fall.

Jag tog mig på skolan för jag skulle ha någon slags återförening sedan APU:n. Visst hade jag kunnat gissa mig till att hela den lektionen skulle gå ut på att berätta för alla andra om hur min plats varit. Och så vidare.
Förskoleklass efter sommarlovet. Rita och beskriv. Färglägg gärna.
Men inte hade jag kunnat gissa mig till att jag skulle ha den på eftermiddagen.

Och sedan när jag berättade för läraren att det var Temadag Smitta på eftermiddagen som jag skulle gå på så kunde hon inte förstå varför jag skulle gå på den, då vi "haft" den. Som tur vad hade jag medhåll från mina klasskamrater som kunde intyga att vi inte alls haft den Temadagen. Det är alltså inte bara jag som yrar.
Den och flera andra dagar som inte har blivit schemalagda på vår start.
Så nu har vi flera Temadagar som faller på vårt ansvar att ta igen, för att skolan gjort fel.
Egentligen behöver jag inte oroa mig över innehållet i bloggen då, eftersom det tycks som att jag aldrig ska bli klar med skiten.

Så nu ska jag sitta och vänta på att gubben som ska köpa våra däck ringer.
Och sen måste jag skicka ett mail med vad som var bra och dåligt med min praktik, då jag nu inte kunde gå på den lektionen i eftermiddag.


Pimpeltävling i Laxsjö'a!


Hur många Mora Nova hittar du i bilden?

 




There's a thing no one else now inside of me starting to grow


Hey hey my my



Sitter och lyssnar på den här låten om och om igen och får rysningar genom hela kroppen.
Så jag längtar till höst då det kommer ut en ny säsong av Sons of Anarchy.
Det är helt sinnessjukt vad bra den serien är. Och så bra musik också, som den här till exempel.
Neil Young.

Ojoj. Givande inlägg.


Framtid

Igår efter middagen:

- Jaha, då får vi se vad framtiden har att erbjuda då!
- Ja, tror du vi har nån då?
- Det ser lite mörkt ut.

Så himla gamla, goa, roliga, glada människor! Det finns alltså hopp om att en dag bli gammal, det har jag fått lära mig nu.
Fast kanske inte om det ska fortsätta i samma takt som nu, med besparingar och neddragningar och allt annat som styrs av pengar...

I morgon gör jag min sista dag på praktiken också!


Tog den här bilden när jag var ute med Molle förut idag.
Tyckte det såg lite fränt ut med alla cirklar på isen.




Tatuering

Jag kom på att jag tror jag har glömt lägga upp bild på min tattoo på den här bloggen.
Bulldogen som jag nu har tatuerat på handleden!
Så för den som råkat missat den på både Molle-bloggen och fejan, kommer den här: