IM

Den 4 oktober är inte min jobbhelg och Infected Mushroom ska spela på Annexet i Stockholm!
Klart vi ska åka!
 
"Produktionen kommer att bli något häpnadsväckande, Lokalen Annexet kommer för kvällen ta över 3000 personer och det kommer att leveraras ca 15 Lasrar, 2 Deco Teams, massvis med UV Ljus, Lineray Ljud från JBL Vertec och annat smått och gott." - Från hemsidan.
 
 
 


Nevergreen

Emacipator - Nevergreen
 

Brodern tipsade om två väldigt bra artister. Jag som haft musiktorka länge nu. Det har blivit samma lika varje gång. Och så lessnar man.
Och Den här låter passar utmärkt som nedvarvning efter en hel dags teckenspråksutbildning!
 
Den första är en låt som jag länkat till. Emacipator. Lugnare, chill, downtempo. Supersköna!
Den andra jag vill tipsa vidare om heter Conspirator. Lite tyngre, elektronisk rock. Utmärkt till träningspasset!
 
Nu ska jag fortsätta pressa i mig kasslern.
Jag är less på kassler nu.


Burial Ground

Lite skulle jag överdriva om jag påstod att livet nu är fulländat, nu när Stick Figure äntligen kommit ut med sitt nya album. Och när jag till min förvåning såg att det fanns tillgängligt på Spotify. Jag som tänkt avsluta min prenumeration där, men nu kan jag inte göra det.
Fyfan vad bra. Som jag längtat.
 
Nu är det bara att hålla tummarna för att Skaburbian Collective kan komma på Furuvik, för Kalle Baah är redan klar att ska spela där i år. Egentligen vore det så värt att åka bara för att få se dom. Men Skaburbian skulle göra att jag inte tvekade. Tänk er!
 

Burial Ground på Spotify!
 
 


Hopp

Leva på hoppet.
Just det, så var det ju.

Eftersom mitt inlägg inte kommer bli mer givande än så här så vill jag att ni lyssnar på en galet bra låt.

AWOLNATION - Sail



Hey hey my my



Sitter och lyssnar på den här låten om och om igen och får rysningar genom hela kroppen.
Så jag längtar till höst då det kommer ut en ny säsong av Sons of Anarchy.
Det är helt sinnessjukt vad bra den serien är. Och så bra musik också, som den här till exempel.
Neil Young.

Ojoj. Givande inlägg.


The Rum Diary

Jag höll nästan på att sätta morgonäppelcidervinägervattnet i halsen när jag läste Aftonbladet. Och så var man tvungen att ha det där jävla Plus. Men hur har jag kunnat missa det här stora hela?

En film som baseras på en roman av Hunter S Thompson har premiär i morgon! Ni vet han, journalisten, författaren och satirikern.
The Rum Diary är en bok som han skrev när han var bara 22 år, men den fick inte status förrän 1998.
Den baseras på Hunter S. Thompsons egna upplevelser som journalist i 50-talets Puerto Rico.
Hur bra låter inte bara det?



Hans mest kända verk är ju Fear and Loathing in Las Vegas. Min absoluta favoritfilm.
Jag måste bara försöka få tag på hans böcker och läsa dessa också! Har bara sett dokumentärer och så filmen Where the Buffalo Roams, som baseras på Hunters liv, från kändisskap och fall.
Han tog sitt eget liv 2005. 

"Hunter S Thompson använde sig själv som huvudperson och spegel i nästan allt han skrev. Han döpte stilen till gonzojournalistik, ett yvigt och oberäkneligt påtänt utskott av den litterärt präglade New Journalism-genren."

Så den ska jag och älskling gå och se när den har premiär i Sverige, det vill säga i morgon. Och så fick jag ju passande nog en julklapp från jobbet där man kunde välja vad man ville ha, så det här blir ju perfekt det i helgen. Två biobiljetter och så den stora menyn med popcorn och dricka!

Wie!

Fast jag hatar ju att gå på bio.


Woman

Lite sur är jag på Daniel att jag inte får sitta och lyssna på den här låten riktigt högt. Jag stör honom i hans spelande, samt att han inte tål rösten. Jag älskar både rösten, låten och inlevelsen i den. Så skön.

Men desto högre kan jag i och för sig spela den i mina lurar.


Skaburbian Collective - Woman





Livet här i Babylon

Söndagkväll.
Danne sitter och levlar i sitt nya tv-spel. Kan han gott göra, jag har hittat massa gott på Spotify.
Just nu lyssnar på jag på Fredrik Mikaelsson, hittade honom precis, så bra!

Smakprov:
Men's Världen somnar in och dör
Bidjan


Alltså vilket givande inlägg känner jag.


Du vet inte vad vi gör när vi världen vår förstör med självdestruktiva medel gör vi allt för en pengasedel



Kalle Baah

Först var det bara ungefär Missy Eliott och Dizzee Rascal, tung hip-hop. Jag lixom. Men, ja, jag har som sagt mina perioder.
Sedan var det SOJA en evighets evighet. Bara Soldiers of Jah Army, endast, hela tiden. Just.
Efter det kom jag in i en Pink Floyd-era.
Nu är jag inne i den kanske djupaste perioden någonsin. Det är bara Svensk Reggae som gäller. Och det finns mycket, många bra. Kalle Baah har jag alltid älskat och lyssnat på. De är anledningen till att jag ens börjat lyssna så mycket på reggae. Ugly Girls var den första låten jag hörde, och det var tidigt i mitt och Dannes förhållande jag blev fast i den. Så nu är det Kalle Baah, Rootvälta och Governor Andy som det blir mest av.
Finns så sjukt många bra låtar med så bra texter!

Säg att livet är en enda lång raksöm
Som kan svänga lite grann men inte sakta ebba ut
Som inte alltid blir perfekt
Men som alltid gör ett rätt slut
- Tvivlan Kalle Baah

Delar med mig lite av mina små perioder.

Missy Eliott - Gossip Folks

Pussyole (Old School) - Dizzee Rascal

(Observera att den här perioden var under tiden vi hade Sigman och Bigjävlabaslåda i baken. Kul låt då.)

Thunderstorms - SOJA

Mother Earth - SOJA

Wish You Were Here - Pink Floyd

Ugly Girls - Kalle Baah

Glömda Hjältars Ballad - Governor Andy

Knowledge of Dub - Rootvälta


Men det betyder inte att jag glömt Soja, de kommer alltid att behövas!

Jacop Hemphill!




Everything Changes

Blanco Remix:



"Look at your dreams and your intention
How selfish it is for you to mention"

Det är något vingel med linan idag, eller är det fibret? Vingel med fibret?
Detta inlägg har tagit en timma att få till, så se till att njuta till Jacob Hemphills stämma och den otroligt bra texten!
Gillade den här Blanco-remixen skarpt också!

Nu ska jag på jobbet!


Greatest Hits II

Igår orkade jag inte, men jag brukar ju kunna få något tokryck när jag sett en bra film och bara måste skriva vilken och se till att alla också ska se den!
Så jag sparade till idag då jag har två bra filmer att tipsa om!

Igår tittade vi på The Kid. A true story verkligen. Den handlar om en pojke vid namn Kevin Lewis som man får följa genom hans svåra uppväxt i ett av Londons fattigare kvarter. Svält och misshandel, uppväxt hos fosterföräldrar, lögner, svek. I hopp om att tjäna ihop pengar börjar han slåss och blir känd som The Kid.
Det här är hans historia hur han klarade sig från sin största önskan att ta sitt eget liv.
En känslomässig film som fångar och berör.
Hade jag varit superalert nu hade jag inte tvekat att beställa hans bok också, men den finns ju bara på Engelska.

Worlds Greatest Dad kikade vi på ikväll. En sådan där svart komedi som det brukar kallas. Robin Williams spelar en poseilärare som försöker slå igenom som författare. Han har en lite trasslig relation med sin son som är hatad av skolans elever och lärare. Den börjar som en rolig och underhållande film där man kan se framför sig hur det kliché-artade slutet med lycklig far, son and so ever, osv. Men så blir det inte. En plötslig vändning och man fortsätter titta på den finurlige Robin Williams, som oftast också spelar just sådana här roller där han är lite småslug och lömsk, med lite vemod i magen.
Det gillar jag.
Och det jag också gillade var att det sista som skedde i filmen var att Queen/David Bowies låt Under Pressure spelades.

Vilket nu fått mig att sitta och lyssna och njuta av det albumet jag lyssnade sönder som liten tjej.
Jag snodde ju såklart pappas bästa skivor, och just Queens skiva Greatest Hits II har jag många speltimmar på.
Underbart!




Cause love's such an old fashioned word

And love dares you to care for
The people on the edge of the night
And loves dares you to change our way of
Caring about ourselves


Thunderstorms

Ledig.
Idag är en sådan där dag då jag ska lyssna om och om igen på Thunderstorms.
Och torka damm. Jag hatar damm!
Jag skulle vilja ha en dammsugare i julklapp...



Legend of the Black Shawarma


Infected Mushroom – Legend Of The Black Shawarma


Svårt

Åh nu blev det svårt för mig. Ska jag slösa min dyrbara tid på ett så dåligt program som Ullared eller få inspiration som att spika upp kuddar på väggen genom Sveriges fulaste hem?
Danne har inget att säga till om för han har, som lillebror säger; köpt Deer Hunter från Pirate Bay.

Han har varit hemma med mig idag för han är tussig.
Vi skulle se en film så vi satt och tittade igenom trailers på de flmer vi hade att välja mellan på Youtube.
Konstigt nog fastnade vi för Frontière(s).
Ingen av oss har någon försmak av thrillers, skräck eller andra hemskheter, den perfekta filmen är en film som Up!

Så fy fan i hela satans jävla helvete! Rent ut sagt.
Det var den äckligaste, vidrigaste, blodigaste, nervpirrande film vi båda någonsin sett.
Den slog Hostel med längder, en film som jag såg 45 minuters undertexter utav.

Förstår ni?


Förstår ni?!

Det enda dåliga, förutom att den inte var lika gullig som Up var att den är Fransk.
Jag kan inte med Franska som språk, det är så otroligt fult!
Synd bara att de gör så mycket bra film...


Det blev inredning med Simon och Tomas.




Up

Pixars nya animerade film Up. Inte ens in den ska man kunna låta bli att sätta in en bulldog.
Förutom en talande bulldog så var filmen hur skön som helst.
Handlingen från början till slut.
Den var då absolut inte barnslig, utan den här filmen tog sig an de mer känslomässiga områdena.
Jag grät i smyg bakom Dannes rygg i början, och jag höll på skita ner mig några gånger av spänning.
Men humorn fanns såklart där med, men jag skulle säga att den här filmen passar oss lite äldre barn.
Eller varför inte hela familjen?


Alpha, Beta och bulldogen Gamma.




Ultrasurfar



Hur rolig ser inte den här filmen ut?

Jag har "hittat" massa roliga animerade filmer nu som jag bara längtar efter att få se!
Rejsen til Saturn är en, Disco-Daggarna en annan.
Ice Age 3 såg jag för någon dag sedan.
Walts With Bashir blir spännande också.

Snart ska jag iväg och jobba!

Behöver jag säga ob?


Yes

Nu åkte Danne ut för att dra lite äcklig gädda, då passar jag på att dra upp volymen på... vårt skrala datorljud.
Det var igår under Inglorious Basterds, till denna låt Cat People (Putting Out Fire) - David Bowie som håren på armarna reste sig skyhöga. Oj, vad jag darrade. Det var även under kulmen av filmen, så jävla coolt!
Det var då jag satt och drömde om att ha sådant bioljud hemma, fy tusan vad jag skulle spela då!

Ne, nu måste jag koppla om ljudet till vårt Z-5500!



Inglorious Basterds

Nyss hemkommen från premiären av Inglorious Basterds. Jag vet inte, jag är helt mållös. Min skratthicka, någon slags otrolig störig halsmuskelryckning av glädje rycker fortfarande i mig. Vi pratar fortfarande entusiastiskt om alla möjliga scener. Jag och älskling.
Jag saknar Thomas. Quentin Tarantino+Thomas är minnen. Slakt, blod och jag vet inte vad.
Jag saknar Martin. Hans smarta tolkningar ur vinklar man själv aldrig tänkt ur, som får en att se filmen på ett annat vis.
Jag saknar Emelie, någon på normal våglängd man kunde ty sig till om de andra blev för jobbiga, eller så kunde vi vara jobbiga om de andra blev för tråkiga. Eller så kunde Emelie vara jobbig... ;)

Filmen i sig är kanske den bästa jag sett på senare år. Ja, den tar No Country For Old Men med hästlängder.
Quentin har jag inte varit så förtjust i förut, men det här var brutalt.
Allt blandades i en perfekt mix av ett nervpirrande och psykiskt spel, sjuk humor och överraskningar!
Vad mer kan man begära, godispåsen hade jag hela tiden i knäet och chokladen längst ned hann smälta för jag hade inte tid att äta.
Två timmar och trettio minuter har aldrig gått så fort!



Se den, blir du besviken behöver vi inte talas vid mer!


K´naan

I natt vill jag aldrig gå och lägga mig.
Jag ska sitta här och njuta av K´Naan på Spotify och stå ut med deras störiga reklaminslag.
Hans röst och musik får en att känna att man nästan är där, fast utan...


K´Naan

Eftersom jag inte Twittrar så får jag nämna det på bloggen.
ListDJ, ett plugin så du får sångtexter till Spotify!



Everybody sing this song, DooDah, DooDah

Well everybody sing this song all the DooDah day
Everybody sing this song, DooDah, DooDah
Well everybody sing this song all the DooDah day
All the DooDah day
Everybody sing this song, DooDah, DooDah
Well everybody sing this song all the DooDah day
Everybody sing this song, DooDah, DooDah
Well everybody sing this song all the DooDah day (hey)


Sjukt vad kalorier jag bränner på denna nostalgi.
Grannarna må tro att jag möblerar om, men nej, jag kör min arm- och benflaxardans här i snurrstolen!
Jag, kusin Sanna och lillebror tillsammans med stackars faster i bilen.
10 mil till staden, 4 mil till badet i Ström, 500 meter upp till färn i Laxsjö.
Skivan Toonage som jag nu hittade på Spotify gick om och om och om och om igen.
Vilken uppväxt, och faster Carina må ha men för livet...


Hey Witchdoctor, give us the magic words!
-All right, you go: uh ih uh ah ah, ting tang wallawallabingbang












« Tidigare inlägg