Ett helt menlingslöst inlägg

Igår fastnade jag framför datorn. Helt låst! Jag glömde till och med att Danne var på hemväg, och jag hade glömt sätta på potatisarna! Jag har fastnat med något som heter bloggdesign. Oj så skoj det är, och helvete vad det jävlas!

Det har nog resulterat i att jag fått en, hör här och äcklas inte; ytlig blodpropp!
Ett rödaktigt blåmärke i knävecket. Nu vet jag inte om det är en sådan, eller om det bara är kanten på stolen som nött mot mitt ben.

Men efter beskedet från min lika hypokondriker till mor så började de såklart verka i benet.
Jag såg ingen annan utväg än att gå ut och röra på mig! Än är det inte försent!

Danne såg inte heller någon chans att få sitta kvar hemma i soffan och pilla sig i naveln. Nej han är så rädd om lilla mig och nu när de håller på skjuts uppe i Körfältet så vet ingen vad som kan hända på vägen ned till bankomaten.
Jag var tvungen att ta ut pengar till bussfärden hem idag. Buss... jag som trodde jag var klar med det kapitlet.

Promenerandet gjorde ju förtusan att det blev värre i benet när jag gick.
Och Danne spekulerade i att eftersom det var jag som hade med mig plånboken och eftersom det var vår sista kväll tillsammans (han kommer upp till Laxsjö imorgon) så skulle vi fira med Ben & Jerrys.

Som vanligt står vi och bråkar utanför kylen. Jag vill ha Half Baked, som vanligt. Danne skulle prompt ha Cheesecake, men det gör han inte om! Den var äcklig. Smakade som vaniljglass med små kulor blöt hundfoder.

Nu har jag packat och plockat lite. Måste skriva en lista till Danne så han vet vad han ska göra när jag inte är hemma.

Nej så bortskämd är han inte, bara nästan!



Det var den friden

Inatt 00.48 kom världens mest irriterande grannar hem. Oj så lycklig jag blev!
I hela en kvart höll de på att demolera trapphuset för att sedan påbörja omrenoveringen av badrummet, för trehundraelfte gången hittills den här månaden.
Till och med min snarkande halvt medvetslösa Killzonekiller vaknade och frågade  vad fan det var för liv.
Ja, älskling, det är tur vi inte bor i bostadsrätt, SATAN vad värdet hade gått i botten med de här grannarna.
Jag blir så less! Jag blir så less.
När vi har Molle, då ska han få äta upp dom!
Och just det, grattis till fjärdeplatsen! Sopa.

Mitt jobbsökande går... sådär. Jag sitter mest och väntar, men jag vet att det inte kommer fungera.
Jag tänker mest efter och det är väl de som är felet.

Och jag som tänker, jag fattar fan inte hur de tänker?!
För tänker man efter så är det inte så smart, folk tänker ju helt fel om dem redan nu.
Först anställde de 20 personer. Sedan 10 till. Nu lär i alla fall 15 av dessa inklusive jag fått sparken, därför söker de 15 till nu.
Hur fan tänker de kan man tänka sig!?
Det är ju först och främst inte smart i servicesyfte.
När en person jobbat så pass länge så den börjar komma in i arbetsuppgifterna och arbetar fort som fan med alla kortkommandon och shit, nej då är det dags att bli avskedad.
Sedan är de ju inte snällt mot oss som blir drabbade heller.

Kanske man ska söka dit igen?



Blä!

Marabou Sensation...
Det här får blil det nya bantningsgodiset! Så illa var de, båda smakerna till och med!
En bit kanske går ned av sig självt, med nu har jag snart smulat i mig båda förpackningarna i hopp om att vänja mig vid dom...
Och inte nog med att 100 gram innehöll härliga 560 kalorier...

Blä!

Turkisk Peppar mani!!


Up

Pixars nya animerade film Up. Inte ens in den ska man kunna låta bli att sätta in en bulldog.
Förutom en talande bulldog så var filmen hur skön som helst.
Handlingen från början till slut.
Den var då absolut inte barnslig, utan den här filmen tog sig an de mer känslomässiga områdena.
Jag grät i smyg bakom Dannes rygg i början, och jag höll på skita ner mig några gånger av spänning.
Men humorn fanns såklart där med, men jag skulle säga att den här filmen passar oss lite äldre barn.
Eller varför inte hela familjen?


Alpha, Beta och bulldogen Gamma.




Bullar jag sett på tv

Det har slagit mig att den senaste tiden så har det inte spelat något roll vad jag tittat på på teven, så har de varit en bulle där!
Först var det Top Dog som jag av någon anledning blippade mig fram till, och där var Tillman!
Bulldogen som fiser och dricker poolsvatten och är allmänt bullig. Sötkorv!
Där tävlar hand bland massa andra uberfula knähundar att bli Amerikas nästa Top Dog.
Helt sinnessjukt.
Jag som bara hatar de som klär ut sina hundar! FY!


Tillman

Roligt, jag som hade tänkt mig namnet Till på vovven först.

Sedan satt jag en kväll och tittade igenom det usla Osbourne Reloaded.
Där var ju självklart familjens Lola med.
När vi skaffar en tik har jag tänkt mig namnet Nola.


Lola

Och i första avsnittet av Livet i Fagervik var bulldoggen Sånja med.


Malcom´s Marble Cake Sånja

Som ägs av Malla Lindqvist.

Och självklart, Rob and Big med deras Meaty. Här med Beefy.


Meaty och Beefy


The Boss

Och för er som möjligtvis råkat missa de tre viktigaste sekunderna i denna fantastiska reklam.
Jag hittar inte vem den bullen är.

Dogtag!


Vänta och se

Sådär. Nu var det gjort. Mitt telefonsamtal igår resulterade i en snabb träff idag där jag även passade på att överlämna mitt förträffliga CV.
Så nu är det bara att hålla alla tummar som finns, sätta på den högsta volymen på mobilen och knyta fast den runt halsen.
Ifall
de skulle ringa om jobbet alltså.


Sneaky Steve Empire Hi

Och jag måste få beställa de här skorna! Åh har suktat efter de såå länge nu, men Junk har inte rätt storlek!
Samt att jag har en överenskommelse med mig själv att inte göra de förrän jag har fått ett jobb.
Nu blir de inga mer utgifter alls för min del!


Kanske vita?




46 mil tur och retur

För vadå? En svetskabel som någon drulle på Waplan glömt att ta med sig till arbetet i Åselse.
Danne ringde i går och sa att vi skulle ut och åka bil. Men han sa aldrig hur långt!
När drive-innen på Max närmade sig förstod jag att det skulle bli en längre resa.

Gps:en förutspådde att vi skulle vara i Åsele 19.15. Vi började åka 16.
Det stämde rätt bra det där med tiden, förutom att när målet Åsele kom så var vi mitt ute i skogen och det fattades ytterligare två mil.
I Dorotea började helvetet. Vi hade blivit varnade av far att det hade snöat Hoting- och uppåt. Där började vinterlandskapet. Snö på vägen och i träden, det där man inte ens vågar drömma om.
I Åsele var det självaste julafton. Typ fyra decimeter snö och allmänt jävla jävlig väg.

På hemvägen regnade och snöade det, och det var minusgrader.
Där vid nio-tiden var man inte så happy. Gps:en visade att vi skulle vara hemma 22.48.
Det ändrades senare till 23.00. Om medelhastigheten var 70 så var det bra!
Fruktansvärt halt var det! Det spann på femmans växel, och vi hade en stor flakbil också.
Och det var bara stora lastbilar i farten. Läskigt!

Men det var kul.

Idag har jag sökt ett jobb.

Men som sagt, jag har ju semester nu.




En sån dag

En sån deppig dag, precis som söndagar brukade kunna vara.
Ligger kvar och trynar i sängen till fram emot två, sedan tar man täcket och kudden förflyttar sig några meter och bäddar ner i soffan framför Family Guy.
En kopp kaffe. Tre koppar kaffe.
Sen ligger man bara kvar där, tycker lagom synd om sig själv och tänker på hur gott det skulle vara med chokladbollssmet.
Jag till och med drömde om smet inatt!

Jag är från och med nu arbetslös.
Ett nytt boende för vår del vid det här laget är lika långt borta som maskrosorna i dikeskanten.
En Moltas börjar för första gången någonsin kännas osäkert.
Men det är tur Danne är övertygad. Han ska ha en Moltas.
Hans lösning är enkel, jag får bli lyxhustru till den dag jag hittar mig ett passande arbete.

Imorgon börjar sökandet efter ett nytt jobb.




Killzone 2

Kanske jag skulle ta och lära mig spela Killzone 2?




Hypokondrigoogla

Senaste tiden har jag googlat fram Dannes diverse symtomer.
Så nu har han MS, han har fan i mig det!
Först så domnar hans armar och ben, samt att han känner stickningar, som att kroppen somnar.
Sedan har hans fötter svällt upp och de bränner säger han... men det kan lika gärna vara hans förmåga att producera fotsvett...
Ordet trötthet är bara förnamnet och det kan också vara en symtom.
Nu i två dagar har hans näsa pirrat, han säger att det känns som att det är ett hårstrå som jävlas, och vad tror ni jag kommer fram till då jag söker på de?
Jo, MS!


KÖRKORT!

Första gången var nervöst. Den här gången var NERVÖSTx2.
Och det känns bara så skönt att slippa göra om något liknande igen.

I morse kändes det absolut inte som jag skulle klara det den här gången heller.
Men jag fick världens skönaste gubbe från Umeå som jag satt och pratade kebab med under hela resans gång.
Jag klarade körkortet utan några som helst anmärkningar.
Sedan fick jag själv köra tillbaka körskolans bil till körskolan.
Det var nästan det hemskaste av allt!

Jag fick till och med fickparkera!

Ikväll blir det tårta!



Fick sparken

Vid dagens slut fick jag beskedet. Du är Sparkad.Kickad.Avskedad.All Gone Pete Tong.
Hopp. Vad mer kan jag säga nu?
Eller jag fick rättare sagt inte säga något.

Så nu vet ni.

JÄVLAJÄVLAJÄVLAJÄVLAJÄVLAJÄVLAJÄVLAJÄVLA!

Jag tänker inte vara tyst om det är de ni tror?!



118118


Gruppledare

Nu blev jag nyfiken, och dum som jag är frågade jag inte vad det gällde heller. Något jag ångar nu.
Min gruppledare från jobbet ringde och var absolut tvungen att träffa mig på torsdag. Av alla dagar!
Tvungen att träffa, prata?
Vad har jag gjort? Vad har jag inte gjort?
Så vad kan det betyda när ens gruppledare ringer in en sådär?
DLX-testet borde han inte ringa in mig för...
Imorgon ska jag jobba och då försöka luska fram något mer, annars får jag inte svar förrän på torsdag efter tre?!

Borde jag vara nervös?


Läge för förändring

Varje dag är en ny dag och varenda dag känns det som att idag kommer något ske.
Det är idag allt ska förändras, något nytt.
Hemnet ska ha uppdaterat och ligga inne med mitt drömboende.
Arbetsförmedlingen ska ha mitt nya perfekta jobb med möjlighet till att kunna ta med mig Moltie.

Men varje dag så blir det en besvikelse.
Jag har inte de där pengarna som krävs för en tvåa med sjöutsikt vid hamnen.
En smakfullt renoverad hörnlägenhet med grönområden.
Jag har inte den där turen så mitt jobb finns på AMS sida, inte än.

Nytt Boende.
Moltas.
Nytt jobb.


Släktmiddag

Idag hade hela tjocka släkten samlats i Tullingsås för att fira momma och hennes 75 år fyllda.
Fem år var det sedan vi samlats sådär många, och vi blir bra fler och fler.
Enligt Mats som satt och räknade i gästboken så var vi en mer i år.

Det är roligt att få se alla igen då vi nästan aldrig ses i vanliga fall.
Lilla Aron var det nästan två år sedan man såg sist, och han har minsann växt!

Jag glömde ju såklart kameran hemma, men pappa har en precis likadan!
Som han också glömde hemma...

Vi var tvungna att åka tidigt då vi skulle ända ner till Svenstavik med lillebror.
Fyra timmar senare är vi hemma.

Och jag är fortfarande mätt av tårtan. Danne är också mätt, för den som undrar.




Vinter

Hemma i stan var det grönt och bar backe. Löven sitter kvar på träden och de 5 graderna känns betydligt mycket varmare kring Storsjön.
I Laxsjö däremot kom en smärre chock. Snö - snö överallt! Plogkanter och halka, vitt överallt!
Kallt och jävligt.

Välkommen vintern...


Stadsdag

Blä, idag måste vi ut på stan. Har fortfarande en present oköpt till momma, så det måste fixas.
Sedan kommer lillebror in, efter det kanske vi svullar en kebab bara för att slippa om det möjligtvis är biff hemma. Det blir alltså helg hemma i byn.

Undrar vad pappa gjort med motorn?
Har de fått hem sin nya soffa?
Vilken dålig kontakt jag har med dem nu känns de som.

Ne nu måste det hända något här om vi ska hinna se klart de två sista avsnitten av Weeds!
Och sätta på vinterdäcken?!



Ett försök

HAHA! Eller hur. Seriöst.



Jag har sämst smak då det gäller kläder och mode, men jag försöker, och här är mitt stora skrik efter professionell hjälp!

Mwähä.




Och btw!

Jag kan inte hålla mig längre!
Har redan berättat för Danne, så nu kan hela världen lika gärna få veta!
(Jag är inte så grym på att vara hemlig...)

- Det är klart vi ska hjälpa er att få en hund, sa Kenneln.

Ihihi!
I november föds valparna, och de är då vi får se hur många de blir, sedan kanske vi har våran Moltas efter jul!



Och vart i hela friden kan man hitta Dogtags i den här modellen?
Måste ha! Måste ha!


Måndag hela dagen lång

Idag är jag inte lika gott så lycklig som igår.
Jag har jobbat och åtta timmar i min oergonomiska ställning så får man nästan skylla sig helt själv att ryggen och axlarna snart kollapsar.
En trängande huvudvärk har jag och skitnödig börjar jag bli.

Mina planer på att gå och köpa mjölk har ännu inte blivit något av.
Ett paket ligger på Statoil och väntar...
Det är jobbigt att vara singel, för jag pallar fan inte göra någonting!

Och nu sitter jag och tänker efter om det verkligen var så smart att boka det där passet på onsdag.
Tänk om Danne kommer hem då och jag jobbar?!
Det går ju inte!



GLAD

JAG ÄR SÅ GLAD!
Överlycklig!
Alldeles hispig!

NU kan det vara våran tur!
Och jag ska inte säga något, inte till någon, inte ens till Daniel!


Snöoväder?

Vad är det här, de kan inte mena att det ska komma snö redan.
Aftonbladet.. ohyes, de har haft fel förr, och jag får hoppas innerligt att de har det den här gången med.
I alla fall i två veckor till kan det få vara både snö och isfritt.

Vilka rysningar jag får. Halka, tö, slask, skottning, blöta strumpor och allmänt jävla jävligt!

Idag när jag stod och väntade på bussen på väg hem från jobbet så kändes det precis som vinter.
Den isande vinden som piskade det isbildande regnet. Minusgrader, nästan!

Växthuseffekten?



Nässpray

Socker och nässpray, mina två största beroenden.
Sockret har jag klarat mig utan... sedan igår då mor hade med sig bullar.
Men nässprayen! Jag såg till min stora fasa att den var slut igår, då det bara kom några ynka droppar ut den hur än jag pressade.
Vad ska jag göra? Det är på tok för långt till apoteket.
Jag får hitta någon huskur på internet. Har för mig att när jag var liten så tryckte mamma upp nån saltlösning i hjärnan på mig.
Och jag som var så glad att bara få jobba fyra timmar idag. Fyra enkla timmar skulle jag och min täppta näsa allt få stå ut.
Men så ringde de nu och snäll som jag är så gick jag med på att förlänga... till 23.00.

Jag hatar att vara täppt i näsan!

Någon som vill köpa en ny router, blivit använd totalt max två veckor!
Det nya modemet hade förbaskat nog trådlöst inbyggt...
Och vad ska man med två trådlösa till?


Heldag

Idag har varit en heldag med mor och far. Det hör inte till vardagligheterna att de kommer in till staden och hälsar på.
Vi har gjort hela staden. Fy fan, säger nog vi alla tre.
Mamma är som en iller runt i affärerna. Pappa står med händerna i fickan och mest bara står.
Jag är nånstans där mittemellan. Försöker synas så lite som möjligt.
Efter både Gina, Cubus, MQ, Vero Moda, ja alla de där nya, så hittade vi en fin tröja till lilla mommi.
Hon fyller 75 år nästa onsdag, sedan på söndag tror jag vi för första gången kommer vara hela tjocka släkten samlad för att fira henne. Det kommer bli skoj att se alla!

Efter hemska staden blev det besök på Servicegruppen. När jag var liten fick jag alltid med mig något därifrån, men min charm verkar ha stannat av. Vi fick med oss några lådor frukt i alla fall...

Sedan blev det Jula och pappa köpte sin motorhållare. Nu jävlar ska han rigga upp i köket och börja renovera motorn. Skämt åsido, men det skulle se kul ut.

På Buketten tvingade jag på mamma nya blommor och nya krukor. Usch vad grym jag är!

Nu är jag hemma och nyskiten, och jag kom på mig själv nu att jag inte fick med mig något hem!
Fast än att det var bland de första gångerna jag sett massa fint ute i affärerna.
Det fanns ju oversizeshirtar nästan äverallt, men min hjärna fungerar inte så.
Den är spendera-låst.

Nu ska jag sitta och vara lite småsur på att Danne inte ringt mig.
Sedan ska jag fundera om det är värt att dra fram teven och installera det nya modemet.