Det var den friden
Inatt 00.48 kom världens mest irriterande grannar hem. Oj så lycklig jag blev!
0I hela en kvart höll de på att demolera trapphuset för att sedan påbörja omrenoveringen av badrummet, för trehundraelfte gången hittills den här månaden.
Till och med min snarkande halvt medvetslösa Killzonekiller vaknade och frågade vad fan det var för liv.
Ja, älskling, det är tur vi inte bor i bostadsrätt, SATAN vad värdet hade gått i botten med de här grannarna.
Jag blir så less! Jag blir så less.
När vi har Molle, då ska han få äta upp dom!
Och just det, grattis till fjärdeplatsen! Sopa.
Mitt jobbsökande går... sådär. Jag sitter mest och väntar, men jag vet att det inte kommer fungera.
Jag tänker mest efter och det är väl de som är felet.
Och jag som tänker, jag fattar fan inte hur de tänker?!
För tänker man efter så är det inte så smart, folk tänker ju helt fel om dem redan nu.
Först anställde de 20 personer. Sedan 10 till. Nu lär i alla fall 15 av dessa inklusive jag fått sparken, därför söker de 15 till nu.
Hur fan tänker de kan man tänka sig!?
Det är ju först och främst inte smart i servicesyfte.
När en person jobbat så pass länge så den börjar komma in i arbetsuppgifterna och arbetar fort som fan med alla kortkommandon och shit, nej då är det dags att bli avskedad.
Sedan är de ju inte snällt mot oss som blir drabbade heller.
Kanske man ska söka dit igen?