Goblinn

Jag hatar verkligen att jag inte kan hitta den där motivationen till att gå på gymmet igen.

Eller att den bara kan komma till mig. 

Att klara av att sköta kosten igen i alla fall. Känna att det händer något. Komma i samma form som jag var i där i mitten av min deff som abrubt avbröts helt av semester och klockantvåfika. Kvällsfika. Mysfika. Lördagsfika. Söndagsfika. Måndagsfika. Osv...

 

Det enda jag verkligen kan, det är att njuta av allt gott. Och inte får jag dåligt samvete efter jag ätit upp allt det där goda heller. Jag ser snarare fram emot nästa gång man får stoppa i sig något riktigt gott!

Istället kommer jag med bortförklaringar som att - i morgon.

Det jävliga är att den där morgonen inte kommit än. Och det har gått 10 veckor!

 

Så igår var jag ute och gick en timma med lillebror. Jag bröt lite av latheten i alla fall.

Och idag tog jag mig ut på promenad runt berget. Även fast jag först planerat gymmet. 

Sedan planerade jag in en vilodag. 

Fast det ända jag skulle ha vilat från idag var möjligtvis att äta gott. Jag körde all in för att få slut på allt vi hade kvar hemma igår. 

Därför fick det bli en promenad. 

 

Så får se om den där morgondagen kommer i morgon då?

 

I fler och fler jobbannonser som man läser nästan kräver arbetsgivaren att ansökan ska innehålla foto.

För att stå och stoppa korv hela dagarna till exempel.

 

Så jag tänkte nu när jag ändå kollar runt på lite jobb kunde jag kanske lägga ner tid på sådant som jag aldrig gör annars - ta bilder på mig själv.

 

En hel eftermiddag höll jag på.

Och inte tror jag att någon av alla dessa 680 bilder skulle öka min chans till jobb...

 

 

 

Och så tog jag och piffade upp mitt cv.

Kändes som det var dags då jag inte lagt ner tid på det sedan jag gick ut gymnasiet.

Blev nöjd.

Med det har jag nog bättre chanser.

 

Att välja tapeter till ett rum man inte ens har. En vägg som säkert inte ens existerar än.

Det är ju också utmanande.

 

Jag vann ju ett presentkort på 3000 kronor hos Photowall genom en tävling på Instagram.
Hur skoj som helst. Så det är därför jag sitter och går igenom hela deras sortiment. In i minsta detalj.

 

Antingen är man tråkig och slår till på något lättsamt mönstrat, tråkigt. Eller så gasar man på med något otroligt orodigt. Eller så skickar man in en bild man skulle vilja ha som fotovägg?

Fast jag är inte så förtjust i fotoväggar.

Och hittar man en tapet med schysst och färgglatt mönster - tro på fan de har varit tvungna att trycka dit en fågel!

 

 

 

Fick ett par örngott av mamma som hon inte hade kunnat låta bli att beställa åt mig.

Man kan ju undra varför?

 

Tog och släppte en tår nyss då jag insåg hur mycket jag egentligen saknar min älskling.

Som är borta och jobbar och som åkte i morse.

Som kommer hem på torsdag bara för att jag jobbar natten då, för att åka igen innan jag kommer hem på fredag morgon för en veckas jakt...

 

Eller så är det bara för att jag får sitta och dricka kaffe själv till Arga Snickaren - och äta upp båda kokosbollarna!

 

 

Nu ett tag har jag skyllt min frånvaro på gymmet på min "depression". Men det är ju helt fel.

Vad får en inte på bättre humör än att ta ut all den frustration man bär inom sig genom att lyfta lite tungt?

Känna värken i alla muskler. Få känna att man gör något vettigt istället för att gå hemma och grubbla över allt?

Saker som man ändå inte kan göra något åt.

 

Jobbet. Byte av helg. Värdelöst schema. Kom inte in på utbildningen som jag börjat se som en räddning. 

 

Så efter ett uppehåll på närmare 10 (!) veckor på gymmet nu, fast med ett eller två ströpass, så känns det skönt att vara igång igen!

 

- Tredje dagen nu.

- Har återupptagit MyFitnessPal och loggar allt jag stoppar i mig.

- Inte ätit en godisbit sen i måndags morse, vi hade kvar sen helgen och vem kan spara liksom?

- Börjat Gå till och från gymmet vilket ger en 40 minuters extra motion.

 

 

 

 

Färsk torsk egenfiskad i Norge, vilken lyx - kan tyckas.

Så nu efter jag stått i ett stekhett kök och jävlats med att få ur benen ur den slemmiga fan upptäcker jag mask.

 

Spiralmask. Det ska vara, enligt mina efterforskningar nu, helt ofarligt att äta om fisken varit djupfryst minst tre dygn eller om den upphettas till 60 grader.

 

Men vem blir sugen på att äta något som man nyss gjort en sådan upptäckt på?

Det är ju inte direkt som att äta en upphittad godisbit som legat gömd under soffdynorna nåt år eller så.

 

Denna vidriga parasit finns även i sill och makrill.

Så nu kan man aldrig mer äta en makrillmacka till frukost...

 

 

 

Börjar det bli en arbetsskada när man hemma tecknar åt hunden?

 

Vi - ska - snart - gå - ut - bajsa - först - äta. Sen.

Först, snart, sen, fel och bajsa. De vanligaste tecknen man använder.

 

Vilken fruktansvärd natt det varit på jobbet inatt. Har varit på en annan "avdelning" den här veckan så bara det har ju varit ansträngande. I lördags var vi på hundutställningen i Svenstavik och jag fick se några bullar.

I alla fall.

Sov inget. Så nu när jag har ledig dag så har jag sovit bort halva. Vaknade av pappas mms, att de var framme vid Höga kusten-bron vid 15-tiden.

 

Och sedan har vi bara jour, så även om jag var vaken till 00.30 med ett barn och ett annat kommer upp 04.30 och ett annat kan krampa när som helst och det fjärde har man ingen koll på, så jobbar jag "gratis".

Sedan sover jag bort ledig tid.

Så jag börjar känna att ska jag arbeta nätter ska jag ha betalt för dom också!