Snark...
Moltas ligger på min fot och snarkar. Jag försöker göra de uppgifter som jag har kvar i denna veckas inlämningsmapp... men det går inte så bra då det är två stora insomningsmedel.
0Läxa och en härligt snarkande go hund.
Igår låg jag på golvet och kramades motvilligt med Moltas. Jag ville kramas men han spretade bort mig med tassarna. Så kramades jag igen. Älskade vovve! Det är då jag bara kan komma på mig själv att tänka, herregud jag har ju en hund. Och inte vilken hund som helst, utan den ras jag alltid har velat ha! Och då blir jag superglad över att Moltas finns.
Så nu fattas de bara att skaffa en till. Och jag kan tycka att Ewert är rätt häftigt ändå!
Känns skönt att jag inte jobbar förrän på söndag. Har ont i halsen och är allmänt seg. Ont i huvudet har jag också.
Men jag ska i alla fall iväg i morgon och få min delegering. Vad nu det innebär? Märks väl.
Ne, nu måste jag ta och plocka undan i köket och sätta på mig kläder så jag inte somnar i den här fåtöljen med morgonrocken på...