Ping Pong Kingen
Vi blev tillslut hela, galna gänget som drog iväg på bio denna fina, gråkyliga tisdagskväll. Jag, Martin, Thomas, Jennifer och Linus.
1Martin kom snällt och hämtade upp mig i hans föräldrars Volvo, för vissa utav oss har ju till och med körkort, och då han ändå skulle köra den vägen som gick förbi mig så slapp jag gå! Väl inne i stan kom Jennifer. Martin skulle ta ut pengar och tack vare honom så höll vi på att missa bion totalt! Och tack vare att han även på det skulle ha godis från Tjockiskungen så fick jag träffa kusin Kristoffer, som jag såg sist för exakt ett år sedan. Mycket kul att få träffa min trevliga kusin! Synd att man ser alla allt för sällan.
Ok, åter till biotajmet! Vi fumlade på ett bra tag därinne innan vi kommit fram till vilken plats vi skulle erövra. Regina är ju känt för att inte ha så många besökare, så man gör i princip som man själv behagar därinne.
Längst fram, längst i mitten, så perfekt det bara gick!
Och så "tjänade" jag 40 kronor. I tior även!
Jag blev verkligen kär i Rille! Vilken stark personlighet och vilka kommentarer. Han pratade u-båtar och dykning, politik och sådant som man förstod att han verkligen brann för.
En sådan go och fet norrlänning kan man inte mer än bli lite smått förälskad i (fråga mig). Eller så är det bara jag personligen som gillar de lite knubbigare barnen. Det blir mer att älska, som jag fått lära mig att det heter.
Det var norrländsk natur och fjällandskap och vad är inte bättre än att få avnjuta den hemska, nordliga vintern än inne på en biosalong på våren i goda vänners sällskap?
Rille är en överviktig nolla, men han har nyckeln till skåpet och pingisutrustningen. I skolans pingisrum är han någon och det får man erfara under filmens gång.
Han och hans borsa Erik är helt olika människor. Som Rille beskrev det; Ying och Yang. Erik är populär, får tjejerna, och är snyggare än Rille.
Det är under sportlovet allt förändras för de två bröderna, som sedan visar sig att inte vara det.
Deras far, som egentligen bara är Rilles, kommer hem och allt förändras till det drastiska. Rille kör över sin egen bror, flyr i sin fars bil, kommer åt ett gevär, gömmer sig på fjället. Som tur är blir han stoppad då han tänkt hoppa ner i isvaken i sjön.
Filmen fick plötsligt sin vändning, en vändning som var ett måste för att lyfta filmen från filosofiska tankar och tysta dialekter. Från en vanlig, lite halvt seg drama mellan två bröder till en mer fartfylld, roligare, rappare och hemskare film.
Känslorna i den här filmen är många, och det är åter igen Rille som får dessa att gå hem. Han tänker mycket och man inser att han inte har det lätt.
Hela hans barndom har varit kantad av orättvisor och missnöjen.
Jag tycker den här filmen var mysig. Den var inte komplicerad, den var gjort på ett sätt som fick tittaren i en sitts där man nästan kunde lista ut vad som väntade, men ändå blev slutsatsen helt annan.
Av svensk film förväntar jag mig inte så mycket, speciellt inte då min favorit i svensk filmproduktion är Kops, då förstår ni vad jag menar.
Denna är på god väg in i den favorit-topp-fem-svensk-film-listan!
Tack Ping Pong Kungen och norrläningen Jens Jonsson!
Nu ska jag in i bokens värld en stund!
haha kung rille :D:D:D:D Filmen va ju asbra lätt en av de bästa filmerna jag har sett :D